Äntligen raka rör

Det tog ett tag men nu är det gjort. När djuren började rymma lite väl frekvent blev den krokiga nackbommen rätad till sist. 

Ett helt år har den hängt där som ett snett monument över min klantighet. Hur är det ens möjligt?

Såhär såg den ut. Som den röda linjen alltså. Jag knycklade nämligen till den ytterligare en gång efter att den där bilden tagits.

Det gällde alltså nackbommen som jag råkade kroka tag i med pallgaffeln förra vintern. Vi hade nästan vant oss vid hur sned och ful den var men det blev lite bekymmersamt när djuren lärde sig att klättra ut under den.

Vi har yngre djur i den här lösdriftshallen nu och eftersom de är mindre kunde de åla sig under både bommen och spännbandet jag hade satt fast. När en hade lärt sig var det genast fler som härmade och det blev ett evigt spring med kalvar som skulle hämtas på olika platser och fösas in igen. Linda och vår praoelev William fick fullt upp i onsdags.

Då hände helt magiskt detta! Danne skred fram och fixade biffen. Bättre sent än aldrig får man väl säga. Sedan dess har alla djur hållit sig på rätt plats.

Borttagen. William vaktade djuren så de inte smet ut. 

Nu är den rak igen. Nåväl, rakare åtminstone.

Tillbakamontering.

Kolla vilken skillnad. Nästan helt rak ju!

Nästa steg blir att bygga nya sidor på krubbornas kortändor, så det går lättare att hålla snyggt och slippa foderspill. Vem vet, ett år till så är det säkert fixat det med.