En solig helg med gårdsstädning är till ända och måndagen har bestått av sjukhustjänst och pappersjobb för mig. Linda sköter djuren fram till onsdag som vanligt och Danne jobbar i verkstaden.

Jag har plockat, röjt och skottat på olika ställen de senaste dagarna men kan inte skryta så mycket, särskilt inte med bilder, eftersom det ändå inte ser så bra ut. Det är en hemsk tid på många sätt fast man är så glad åt våren. Allt är skitigt och skräpigt och varenda snöhög är som ett Kinderägg fullt med halmrester och små bitar av balplast som kommer fram när det smälter.

Innan städning. Har tyvärr (eller som tur är) ingen efterbild.

Vårt största städprojekt, och även ett rejält sorgebarn, är en av lagerytorna för spannmålen. På grund av att fåglar och annat otyg från djurriket hackade hål på plasten var vi tvungna att öppna just de korvarna mycket tidigare än vi hade tänkt. Detta i sin tur medförde att det inte hann torka upp på den här planen, som egentligen inte är någon riktig, hårdgjord lagerplats. Därför har vi nu gyttja och körspår som går till historien och bra spannmål och dålig spannmål som måste ut och fram innan vi får regn igen så det blir ännu värre.

Där försökte jag städa med hjullastaren i helgen men jag tänker inte visa bild för lite stolthet har jag ändå. En sak är i alla fall säker och det är att vi inte kommer att lagra spannmål där igen. Någonsin. Dels på grund av att det inte finns något bra ytskikt men främst för att vi fick så mycket skador och förstört foder. Planen ligger liksom bakom balhögarna och trots att det är rätt öppet blev det ändå för skyddat så skadedjuren vågade sig fram. Utan att vi upptäckte det i tid dessutom. Mycket tråkigt och nu vill vi bara få ut det sista kornet så vi kan glömma och göra bättre vid nästa skörd.

Här på gårdsplanen utanför hangarn är en mycket bättre plats för spannmålskorvarna och där ligger de flesta. Väl synliga och på riktigt bra underlag. Eventuella djur som vill hacka hål blir ständigt störda av förbipasserande människor, maskiner och en och annan förrymd kalv. Perfekt.  

Mindre städningar med skrotplock och bortforsling av foderrester gjordes också och det var roligare. Det är tillfredsställande att äntligen kunna få snyggt runt foderkrubbor och i gången mellan Stolpis och Hereford-hallarna bland annat. Nu ska jag hålla efter så det verkligen syns hur bra det skulle bli med nya plyfaväggar på krubborna också. Så fodret inte rinner fram. Och arbeta fram en ny plan för hur jag ska kunna muta Danne att fixa det.

För övrigt har vi fått en ny kalv också, en av de man väntat lite extra på. Kanske Linda fotar honom i morgon så ska jag berätta. Det är en som egentligen inte skulle finnas men som nu lever och frodas tack vare en mycket bestämd mamma.