Det finns ett fåtal maskiner på gården som bara funkar. När allt annat krånglar kan man lita på att vissa saker faktiskt är gjorda för att hålla. Nästan jämt i alla fall.

Mjölktaxin är en sådan sak. Den är snart femton år gammal och värmer kalvarnas mjölk varje dag utan undantag. Stabil och pålitlig och jag vill aldrig köpa en ny för jag törs inte tro att vi kan få en som är lika bra.

Eftersom den funkar i stort sett jämt är det helt okej om den någon enstaka gång får ett litet fel. Då kan man ju laga det, såsom man gör när saker slits normalt. Man behöver inte hamna i tankeloopen: ”jaha, nu är det nåt fel igen, vi har redan kostat på den si och så mycket och den är x antal år gammal och kanske är det en bättre affär om vi investerar i en helt ny istället?”. Och så står man där med en svettig faktura, en ny grej som troligen också kommer att krångla och vet inte om man ska skratta eller gråta.

Just nu är det så att displayen på denna fantastiska mjölktaxi har slutat fungera och det medför ett visst krångel. Som tur är kan man trycka i blindo och få allt att fungera men man ser ju till exempel inte temperaturen vilket är ganska irriterande. Nu får man ta en vanlig termometer till hjälp och det går ju det med förstås. Värre är det när man ska stordiska och behöver ändra temperaturen fram och tillbaka flera gånger eller om man ska kalibrera mängden mjölk som pumpas ut i varje portion. En fungerande display är med andra ord väldigt bra att ha.

I morgon ska vi felsöka lite men det verkar inte finnas några säkringar eller annat som enkelt kan bytas ut eller åtgärdas. Vi får se hur det går men jag gissar att vi till en rimlig peng får köpa en ny display och att vi efter det får fart på taxin igen. Om jag nu inte utmanar ödet förstås, genom att skriva så hoppfullt om saken här.