Något så ovanligt
Det var länge sedan sist och väldigt välbehövligt. Ibland måste man prioritera även om det är motigt.
Emelie har börjat jobba hos oss två dagar i veckan nu när Linda har slutat. Det går jättebra och idag skötte hon djuren helt själv medan jag tog en bokföringsdag. I ärlighetens namn har det inte gått så smidigt med pappersarbetet på sistone och det har varit svårt att få tid och ro att sköta det på sjukhuset. Att vara hemma och ha allt inom räckhåll var jättebra för mig idag och jag kunde ganska lätt ta mig an diverse surdegar.
Bland annat har vi bytt bank för ett tag sedan, från Länsförsäkringar till SEB och det blev lite rörigt där ett tag med företagskonton på två ställen. Och som vanligt med allt man inte reder upp genast, det blir ju så mycket större och snårigare allteftersom tiden går…
Nu känns det som att jag kommit lite närmare ordning och reda igen och framförallt känns det mindre motigt att ens tänka på bokföringen nu när jag huggit tag i den ordentligt.
Ett avbrott för gjutningshjälp blev det men annars har jag gjort de flesta timmarna på kontorsstolen. Eller, nja, någon sådan har jag egentligen inte. Jag sitter på en vanlig köksstol eller en jättestor pilatesboll när jag jobbar. Kontoret är en bänk i köket igen, precis som när barnen var små. Ganska rörigt just när bilden togs men så kan det ju vara när man är mitt i processen!