Stora grejer får vänta men något litet kan man väl få skapa? Om man håller sig till de utrymmen som redan finns? Jag vet inte om det räknas som bygge men vi säger så tills vidare. Så känns det bättre för mannen i familjen. 

Danne borrar och bultar i betongen och med hjälp av Tomas ordnar han ett helt nytt djurutrymme i förrådsdelen i hangarn. Han har länge velat få till det här medan jag har sett det som onödigt.

Vad det ska bli? Jo, en egen box för våra avelstjurar. En självklarhet på många gårdar, eftersom man måste hålla tjurarna separerade från kor och kalvar. Här däremot, där de flesta djur är just tjurar, kan man tycka att det inte skulle behövas. Jag har varit av den åsikten och vi har har alltid bara satt in avelstjurarna med mindre djur när de jobbat klart för säsongen. Där har de sedan hängt med i gänget och krävt ungefär noll extra skötsel under hösten, vintern och våren.

Att skulle de ha en egen box? Vad skulle det vara bra för?

Nu har det gått några år och vi har haft både dyrare och äldre tjurar. Jag får så smått erkänna att jag börjar förstå vitsen med ett separat utrymme. Leif krävde ju till exempel extra omvårdnad ibland och vi har även haft en tjur med förhudsframfall.
Avelstjurar gör mer än att äta och växa och behöver därmed mer från oss människor. Att då skilja ut dem från en grupp för veterinärbesök eller klövverkning är krångligt och det är inte så kul för en tjur att flyttas fram och tillbaka i en flock heller.

Dessutom kan en egen box underlätta när man ska lära känna tjurarna och vänja dem vid hantering. De ska ju trots allt lastas, flyttas och umgås med och då är det bra att de är vana vid oss människor. Med lite VIP-behanding innan de ska in i djurvagnen eller verkstolen blir det lättare och säkrare.

Det tar emot att medge men fördelarna tycks överväga och det blir nog riktigt bra det här. Snart har vi facit och man ska aldrig vara sämre än att man kan ändra sig.