Det är bra vidrigt när det börjar tina och gården ser ut som ett kaos. Några dagar med plusgrader och allt är blött, skitigt och skräpigt.

Foderrester och plastbitar tinar fram överallt och när isen smälter rinner det in på gångar och under foderkrubbor hos djuren. Det får gärna gå mot vår men den här tiden när smältvattnet inte riktigt har någonstans att ta vägen, det är ingen trevlig period. Spårigt och slaskigt är det också, så pass att man knappt kommer upp för gårdsvägen.

Tur att det finns fördelar med det allt och en sak som är bra är att det går att komma åt sådant som tidigare varit totalt ihopfruset. Som kvigornas foderkrubba till exempel. Vi har fått bygga på höjden när vi utfodrat och även haft en rundbal stående som de kunnat äta från eftersom nästan hela krubban varit full av snö och is. Omöjlig att rensa ut, förrän nu. Igår lyckades Maja och det blev rent ända i botten. Underbart!