Nu spikas det

Det lyser av nytt trä och en efterlängtad uppfräschning är i precis hamn. Bara för mig att släpa fram falufärgshinkarna nu. 

Inget håller för evigt. Inte ens väggar som Danne bygger. Efter nära 25 år med tryckande ströbäddar och gnagande tjurar började väggen i en av lösdriftshallarna se hängig ut och var i stort behov av renovering. 

När till och med jag ser att något inte är som det ska med en byggnad (jag skyller på mitt brytningsfel, ser nästan aldrig om något är snett eller liknande), är det dags att ringa på förstärkning. Bakväggen på det vi kallar Herefordhallen hade börjat krypa utåt/nedåt med tiden. På bilden här ovanför ser man den gamla väggen men inte hur den liksom hängde i sig själv eller hur man ska säga. Fotot visar när är det stämpat och renoveringen är påbörjad.


Bort med det gamla.


Och in med ny resning och plankbeklädnad på insidan mot djuren. 

Som vanligt när vi lejer hjälp med byggjobb kallade vi in Fredrik och Petter och nu har de varit på här ett par dagar. I fredags blev det klart och hela bakväggen är utbytt. 

Titta vad fint det blev med både takfotsunderspiking och en liten vinge på vindskivan. En byggnad som vi inte behöver oroa oss det minsta för längre. 

 

Jag är så glad för den här renoveringen men vi måste prata lite om det som revs bort också. Nu är jag inte så nostalgisk längre men det gick inte att undgå att tänka tillbaka när gammelväggen låg på brännhögen. Det var så annorlunda då när vi började. Som en helt annan tid. Virket vi byggde den här lösdriftshallen med är från skogsremsan här hemma, alldeles bakom maskinhallen och Danne manuellhögg på vintern och vi drog fram med traktor och spännband. Sågningen gjordes på bysågen i Sulå och året efter kunde vi börja bygga.

Inga snabblevererade, inplastade virkesbuntar då inte!

Nu är det nytt trä på plats och vi är äldre, har tack och lov lite bättre ekonomi och är eventuellt lite klokare också. Förhoppningsvis håller den här väggen ett långt tag framöver. Snickersarna fortsätter en dag till för att åtgärda en annan grej, en sorts vintersynd, sedan får vi se vad som blir nästa projekt framöver. Planer finnes.