Som vanligt är det roligare att städa ute än inne. Och börjar man vill man inte sluta. 

Det är nästan så jag blir lite hög på det fina vårvädret. Jag vill städa överallt. Helst med högtryckstvätten. Bort med gammalt snusk och avlagringar, foderrester och lera.

Idag har jag blåst rent foderkrubbor och även tagit ur ett par skopor skit från utekalvarnas boxar. Igår skrapade jag hagen vid tältet och i morgon planerar jag att städa fodersilos och röja vid ensilageplattan.

Härligt med rena krubbor när värmen är på ingång och bakterier och mögel lätt växer till. För bäst resultat låter jag dem torka riktigt innan jag fyller på med fuktig fodermix igen och därför får kalvarna klara sig med torrhö tills i morgon bitti. De är inte riktigt nöjda med det, eftersom mixen är mycket godare, men de får faktiskt stå ut.

Medan jag har tvättat och skottat skit har Danne rivit igång grävaren idag. Efter ett vattenbrunnsjobb här utanför huset stack han iväg ut på åkern och var borta ett bra tag. Om man tittar noga på bilden så ser man honom där han sitter och skopar sig fram vid ett dike i kvällssolen. Lycklig säkert. För stunden i alla fall.

Förutom att det är jobb som behöver göras tror jag det kallas terapi det vi båda ägnar oss åt nu. Någon sorts själslig och välbehövlig egenvård, med hjälp av grävmaskin respektive högtryckstvätt. Inte det sämsta.