Det är varmt som tusan nu…

Efter den här vintern och de sjuka mängderna snö vi hade är man förstås glad, och lite förvånad, över att det kunde bli vår igen över huvud taget. Men nu kan jag tycka att det är lite för mycket av det goda… Sol och värme alltså.
I sann bondeanda är vi nu de där tråkiga jävlarna som vill ha regn!

Istället för att luta mig tillbaka i nån solstol och vifta in ett par mojjitos från köket (vem som nu skulle blanda till dem, ungarna eller nykteristmannen?) lägger jag pannan i djupa veck, blickar bedjande upp mot himlen och önskar mig vatten! Inte hur mycket som helst förstås och inte för en lång period men lite lagom. Så den törstande jorden får sitt.

Det är verkligen supertorrt och en fördel med den rekordtidiga sommaren är att vårbruket har flutit på helt utan väderrelaterade avbrott. Utan några avbrott alls faktiskt, det har varit en bra vår i år (hjälp, nu lär väl en traktor gå av eller nåt i morgon bara för att jag skrev sådär..).
Men det vi har sått behöver vatten för att gro. Vallarna, gräset, behöver också regn. Det mognar i värmen men växer inte riktigt som det ska.

Så nu funderar jag på om vi skulle ta och styra upp någon sorts regndans?

Jag tänker mig att Danne och Håkan kan skutta runt på gårdsplanen i mankini medan jag och Linda viftar med pompombollar av halm och trummar på traktordäck! Det borde väl kunna blidka vädergudarna?! Eller kanske skrämma fram ett par regnmoln!