Räven raskar över snön

13 februari, 2019

Att vaka räv, helst med hagelbössa, är en av de häftigaste och vackraste sakerna man kan uppleva tycker jag. Men även jag blir gammal och har nu en latmansåtel på plats.

 

Vi människor bestämmer över hur sammansättningen av olika djur är i naturen. Jag skjuter rävar på vintern så att de inte ska ta mina lammungar när de föds på våren. Sen skjuter jag dem för att rådjurens kid ska bli mat till min familj i stället för till rävens familj. Och jag jagar räv för att jag tycker det är roligt. Inget konstigt med det.

 

På nätterna blir Sverige ett helt annat Sverige. Skillnaden är större än vad många som inte lyssnar in natten tror. Jag skulle säga att dag och natt på landet kan liknas med att vara ovan eller under vattnet.

I mitten av bilden lägger jag ut lite mat i syfte att locka fram räven.

Ett av de tillfällena som man får njuta av att naturen förändras, den blir tystare, den blir rik på nya djur, den omsluter dig, den blir stilla och man känner sig iakttagen på ett helt annat sätt är när man jagar räv på natten.

 

Jag brukar leta reda på växlar där räven har sin gång. Att bara sitta där i en varm overall, själv med sina tankar, spöar förmodligen all typ av yoga eller annan själsfridsframkallande nyck.  Om vinden ligger rätt har jag med mig olika lockpipor. Det är som visselpipor men de framkallar ljud av dödsångest från djur som räven äter. Då blir räven nyfiken och kommer fram.

 

Nu har jag dock blivit lite bekväm och gjort iordning en rävåtel med lite köttbitar utanför vårt hus. Nära och bra och jag ser inifrån om räven är där och spisar. Nu återstår det sista momentet, att komma till skott. 

Jag heter Rickard Axdorff, tack!
Klimatkompensera lokalt!
Du har inget bra djuröga!