Foto:Pixabay

När man bor på landet får man sköta sin väg själv. Som med så mycket annan samhällsservice kan man inte räkna med att ”staten” gör det åt en och för att administrera detta krävs ett bankkonto. Med vår blygsamma omsättning kan vi tydligen vara ett hot mot banken eller landets säkerhet för nu ska vi in med kompletterande uppgifter, igen.

Talesättet att ”Sila mygg men svälja kameler” känner ni säkert till. Det handlar om att göra en stor affär av små saker istället för att beakta långt viktigare ärenden. Få vet dock att det lämpligt nog kommer från Jesu straffpredikan. Siffrorna som ska ställas emot varandra är vår omsättning om cirka 50 000 kr mot nu senaste tvättandet av 40 miljarder kronor!

Vår bank vet att vi är en vägförening. De fick förra året ta del av vårt årsmötesprotokoll samt ett äldre protokoll där det framgår vem som har teckningsrätt för föreningen. Hur stor omsättningen är, eller liten, vet de per automatik redan. Vår omsättning kan knappast finansiera vare sig terror, vapenhandel eller vara ett hot mot bankens finansiella ställning. Det är ju bara löjliga att vi ska hålla på att skicka in massa uppgifter för att få ha ett bankgiro med konto.

Och nu har vi återigen fått brev om att vi ska inkomma med en massa uppgifter med hot om att vårt konto annars upphör. Eftersom vad som efterfrågas inte är helt klart behövdes vi ringa in till banken. Och det vet ju alla vilket skämt väntetiderna är. Vi har dock nu lyckas komma fram till vad de vill ha av oss denna gång.

Under tiden ser vi hur värdet på Danskebank har halverats och Swedbank är på väg åt samma håll på grund av att de har sylt långt upp på överarmen i ledande befattningar alternativt inte gör sitt jobb. Möjligen borde ledningarna i bankerna fundera lite med över egen moral i stället för att ifrågasätta annans. För när läpparna bekänner bankernas miserabla interna kontroll verkar det mest som om ”Anden är villig, men köttet är svagt” Matteus 26:41.