Igår fick vi veta att våran nya silo som ska dyka upp i slutet på mars inte kommer att dyka upp då. Den har inte lastats på båten i Kanada än och ifrån att den lastats tills att den kommer hit tar det ca 6 veckor. Resningen av silon blir därför framflyttad ca en månad. Något som krånglar till det lite med planeringen, bland annat för att under det intensiva skruvandet kommer vi att behöva plocka in lite extra folk. När våran planering måste ändras, måste ju även deras planering ändras.

Hur som helst är det inte mycket att göra, man måste inte gilla läget men tyvärr acceptera det. Vi får välja att fokusera på andra projekt i väntan på silon Först och främst ska vi ju se till så att det finns något att ställa silon på. Ritningen på gjutningen ska komma när som helst nu. I väntan på den förbereder vi så gott det går, gräver ny kopplingsbrunn till dräneringar med nytt utlopp, återfyller utgrävningen, skapar körvägar för byggtrafik etc etc.

Kalvningarna har satt fart på riktigt och går fortsatt bra. Det är nu många pigga kalvar som studsar runt i boxarna. Lekande kalvar är lite som medicin för själen tycker jag, man blir glad när man ser dem fara runt och busa. Jag blir lika fascinerad varje gång över hur snabbt det går från att dem föds till att dem blir studsande små energi bollar, helt otroligt.

Imorgon kör vi äntligen gödningen på rapsen den har kommit igång att växa och behöver nu matas. Rapsen är väldigt fin över lag men det finns några sämre fläckar som absolut behöver matas. När rapsfältet besöktes idag passade jag på att kolla av en av höstens nollrutor på ett närliggande vete fält. Fältet kombisåddes mod fosfor och kalium och nollruta lämnades. Där kan man konstatera att 200 kg PK 11-21/ha gjorde/gör nytta, vilket känns väldig skönt. Fosfor och kalium är viktigt!

Nu blir det frostvaka inatt…