Nu jämnar vi ut Norinet

19 maj, 2020

Då kör vi kväve igen.

Sist så skrev jag lite om verktyg för att bestämma nästa kvävegiva. Läser man det inlägget kan man lätt tro att vi tänkte vänta lite med nästa kvävegiva. Det gjorde vi inte. Varför inte? Borde i alla fall någon undra… Det finns massa anledningar till att inte vänta och även för att vänta. Anledningarna till att inte vänta vägde till slut upp.

Här kommer några anledningar till att vi inte väntade (Jag skulle kunna sitta och skriva om detta hela natten, men ska försöka begränsa mig).

Norinvetet har kommit långt och går nu in i en väldigt hungrig fas, slutet på stråskjutningen. Nu tar vetet upp en stor del av kvävet som sätter skörden, då behöver kvävet finnas där tillgängligt för växten. Det får inte ta slut, då blir det missväxt och misär (psykiskt i alla fall).

Utjämning nödvändig!

 

I Lördags var kväveupptaget 86,77 kg /ha här
Idag var det 97,22 kg/ha på samma område

Ojämna fält med ojämna kväveupptag. I många fall brukar man kanske tycka att fälten är jämna och fina med ögat, men sedan när man kör med N-sensorn ser man stora skillnader. Nu såg man med ögat att det fanns stora skillnader och sensorn såg ännu större skillnader. Anledningen till att fälten är ojämna beror nog faktiskt dels på växtillgängligt kväve, detta efter lite detektiv arbete och erfarenhet. Efter att ha skannat runt lite nollrutor och lite fält har jag sett att markleverensen av kväve är väldigt olika. Vissa nollrutor har tagit upp 40 kg N/ha och vissa 2 kg N/ha.

Här syns ojämnheterna tydligt med ögat. Inte bara det som är katastrofalt dåligt närmast ån på andra sidan (en liten snutt vallbrott).
Biomassekarta enligt N-sensorn.
Kväveupptag enligt sensorn, samma fält som ovan är inringat,

Av de tidigare givorna vi har kört har 88 kg av 155 kg N/ha varit i form av amoniumkväve och jag är osäker på hur mycket av det kväve vi redan kört som har hunnit bli växtillgängligt nitratkväve. Det har ju regnat lite grann och det var ju varmt en period, men nu har det varit kallt ett tag. Det har i och för sig bromsat en del av vetet och inte bara nitrifikationen, men Norinet har ju som sagt var fortsatt vidare i utvecklingen. Då måste ju för att tjata kvävet finnas där i rätt form.

 

Hög skördepotential på fälten gör att det behövs kväve för att kunna fullfölja den hela vägen fram till skörd. Det finns så mycket fina tabeller att titta i här kommer en av mina favoriter ifrån Yara, den har varit med tidigare och här kommer den igen.

Efter att har skannat några fler (2 st) nollrutor än den i Norinet som också är aktuella för den här marken. Så hamnar vi nånstans mellan låg och genomsnittlig markleverens. Vi räknar med att få minst 8 ton/ha som det ser ut idag, men tror att vi kommer att få 10 ton på åtminstone några av fälten.

En av de nollrutorna med lågt upptag på ett av de senare utvecklade fälten med Juliusvete. Enligt sensor är här N-upptaget 2,5 kg/ha runt omkring är ca 45 kg N/ha

Vad gjorde vi idag då?

Norinvetet har redan fått 155 kg N/ha i snitt. Detta uppdelat på tre givor, varav en med variabel giva från N-sensorn. Idag körde vi giva nummer fyra i ordningen. För att säkerställa att det finns kväve i form av nitratkväve, körde vi denna gång kalksalpeter som ju innehåller stor del nitratkväve. De tidigare givorna har ju som nämnt ovan innehållit stor del amoniumkväve. Även om fokus för denna giva var att jämna ut fälten individuellt, så passade vi på att köra på lite extra kväve så vi kommer upp i den nivå vi behöver ligga på för att få den skörd vi minst räknar med. Givan som jag idag körde hamnade alltså på 40 kg N/ha i snitt, nu ligger vi alltså på ett snitt på dessa Norinfält på 195 kg /ha. Det ska räcka till nästan 8 ton/ha i skörd, ytterligare komplettering kommer eventuellt att göras senare beroende på vad som händer.

Dagens giva kördes inte som en rak giva, utan jag använde mitt favoritverktyg N-sensorn. Jag använde kalibreringsmetoden målstyrd giva med Robin Hood principen och ställde in den på en målgiva på 40 kg N/ha, en minsta giva på 20 kg N/ha och en maxgiva på 40 kg N/ha. På vissa fläckar där skördepotential fattas drog jag ner givan ytterligare manuellt.

Hela spannet användes. Här har grödan tagit upp hela 152 ,4kg N/ha
här har grödan tagit upp 43,7 kg N/ha

Det är alltid klurigt och man kan räkna på många olika sätt. Jag hoppas att vi har gjort rätt även denna gång. Självklart kommer det att följas upp och räknas på baklänges för att kunna vara efterkloka och ta lärdom.

Inte hela dagen

De 72 hektaren vete som idag kördes över tog inte hela dagen bara lite av kvällen. Resten av dagen har det hänt lite annat smått och gott. Bland annat så vi börjar montera den transportör som ska fylla den nya silon. Den monteras ihop bredvid och kommer sedan att lyftas på plats av mobilkran.

För att transportören ska bli rak, vägs ytan för montering noggrant av med laser.
Många delar blir det. Den ska bli nästan 27 meter lång.

I bakgrunden har även utlastningen av vete börjat.

Full fart på utlastningen

Imorgon fortsätter gödningskörningen, men åt en kund.

 

 

 

 

 

Inte mer kväve!
Verktyg för nästa kvävegiva.