Vetets sista kväve – otäckt hög giva

12 juni, 2020

Nu är vi i mål med gödslingen utav höstvetet.

Vetet är nu i full fart med att gå i ax och en del av det tidiga vetet har börjat blomma. Därför tyckte vi det var det hög tid för sista kvävekompletteringen i år, för att inte bromsa vetet nu när vi närmar oss mållinjen.

Idag blev vi klara med kväverunda nummer fem för i år på höstvetet. Allt vete fick inte en runda fem, men det mesta fick ta del av den. Slutresultatet på kvävegivorna på de olika fälten hamnade emellan 188,5 kg N/ha och 257,8 kg N/ha i snitt. Lite intressant är att det vi gödslade mest, inte är där vi räknar med högst skörd. Varför?, undrar man kanske då. Mitt svar kommer senare i inlägget.

En stor snackis när det gäller kväve i år har ju varit den låga markleverensen på vissa håll. Det är nog helt riktigt att det är lågt i år. Vi har haft ett stort spann i våra nollrutor från i princip 0 kg N/ha till 50 kg/N/ha. Från väldigt låg till nästan hög markleverens alltså. Detta är väldigt viktigt att ha med sig när man bestämmer givan.

Hur gjorde då vi när vi bestämde giva?

Nollrutor

Vi har tittat mycket på just nollrutor för att se markens kväveleverens, nollrutorna vi själva skannat med våran N-sensor. Så här långt är det ganska lätt, det är nu det svåra börjar.

Skillnad mellan vanliga beståndet och en nollruta. Nollrutans kväveupptag är i stort sett noll.

Skördepotential

Här finns det olika sätt att teoretiskt räkna ut en teoretisk skörd med, då ska man komma ihåg att ibland är det skillnad på teori och praktik. Vi gör nån blandning av flera saker för att uppskatta våran skördepotential. Mycket handlar om erfarenhet från fältens tidigare avkastningsnivåer, ihop med de åtgärder som gjorts för att förbättra det fältet (dikning, slyröjning, kalkning etc etc). Sen slänger vi in hur förutsättningarna sett ut än så länge i år och hur de kommer se ut fram till skörd. Vi räknar även hur många ax per m2 vi har och hur fint beståndet är för ögat. Uppskattar vattentillgång. etc etc. Som sagt var det finns massor med bra saker att ta hänsyn till, jag förkortar det nu till erfarenhet och fingertopps känsla.

Här säger fingertoppskänslan precis som ögonen att det blir bra skörd.

Gödslingsråd

Det finns ju väldigt många olika gödslingsråd att ta del av. Jag har fastnat för Yaras råd som kommer ihop med deras N-prognoser. Där finns ett fint diagram där man ser gödslingsnivå beroende på markens kväveleverens och skördepotential. Det är den vi har sneglat lite på nu när vi har bestämt giva. Här är en länk till den https://www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/yara-n-prognos/v21-hostvete-2020/

N-tester

Vi använder även N-tester (handburen kväverådgivare från yara) för att uppskatta kvävebehov.

Här är det en rekomendation på 20 kg N/ha.

Så sammanfattat använder vi Nollrutor, erfarenhet, fingertoppskänsla, ett diagram från Yara och N-testern.

N-sensorn, bänkad.

Nu när vetet har börjat axa och gör det lite ojämnt på fälten. Så får N-sensorn bara vara med och skanna, inte styra givan. När vetet axar så skiftar det ju ganska så mycket i färg. Är det då ojämnt axat på fälten är det ju stora färgskillnader, som inte är direkt kopplat till kväveupptag. Då klarar inte N-sensorn av att jobba på ett korrekt vis. Ibland har jag faktiskt använt den ändå och lyckats få den göra som jag vill, men den här gången fungerade det inte.

Axad vändteg
Från samma fält som ovan, samma tid. Här är det inte lika mycket ax och en annan färg.  Man förstår att N-sensorn får svårt att jobba.

Högst giva men inte skörd

Nu till det här med att där vi gödslat mest, är inte där vi räknar med högst skörd. Det är just på grund av att markleverensen är låg på det fältet och skördepotentialen ändå hög. Biomassans kväveupptag i nollrutan är 5 kg N/ha enligt N-sensorn och vi räknar med en skörd på 9 ton kvarnvete/ha. Det gör att vi måste tillföra ca 260 kg N/ha. Det är en otäckt hög giva tycker jag. Den hamnar däremot på den nivån enligt våra hjälpmedel. Ska vi ha hjälpmedel så ska vi ju använda dem. Vi har även inte bara en maxruta på fältet utan även tre maxdrag där 20 kg N/ha extra har spridits. Kollar man då på kartan så ser man att kväveupptaget är större på dessa tre drag, det indikerar att det fattas kväve.

Så här såg det ut för några dagar sedan, ser ni de tre dragen som fått extra kväve?

Högst skörd

Det räknar vi med att få på ett fält där vi hade raps som förfrukt. Här räknar vi med en skörd på en bra bit över 10 ton kvarnvete/ha, mer om det en annan gång.

Grödan till godo?

Nu till frågan kommer grödan att kunna ta del av det vi nu senast gödslade? Det räknar vi självklart med, men har gjort rutor för att se detta i fält. Jag kastade även ut lite på gräsmattan hemma för att se om/när det börjar göra nytta.

En ruta i Nollrutan. Här syns en ruta som täckets vid förra kalskalpetergivan. Det kvävet finns alltså tillgängligt för grödan.

 

Provgödsling på gräsmattan. Det borde synas när kalksalpetern blir tillgänglig för växterna här.
Transmissionsbyte = vikarie
Ko i diket