Höstdepression
Oj, vilken tung och tråkig rubrik. Jag har funderat på om jag ska skriva om detta eller inte, till slut så har jag kommit fram till att jag gör det. Det kanske är bra, det kanske inte är bra. Här kommer i alla fall lite om mina egna erfarenheter kring ”höstdepression” och mitt resonemang kring det, det har hjälp mig och kan kanske hjälpa andra.
Jag gillar att uttrycka mig och att prata. Ibland pratar jag mig för lite och ibland för mycket. Det här ämnet tror jag generellt att det pratas för lite om. Jag läste nyss att en depression egentligen ska ha pågått två veckor för att vara en depression. Så jag använder väl uttrycket fel här, för jag anser att man kan vara det även kortare perioder.
Allt är slut
Ja, nu är vi klara med allt och allt är slut. Men inte riktigt allt, det är lite det som är grejen. Det som är slut är det gamla växtodlingsåret och början av nästa med etableringen av nästa årets grödor. Jag tycker att allting har gått väldigt bra, men det har varit intensivt. Det är det alltid i augusti och september för oss, jag antar att det är så på flera ställen än här!? Nu har det ju som sagt var lugnat ner sig för oss här, det är då det ”jobbiga” börjar. Så länge man är mitt inne i allt så flyter allt på, man har mål allt fokus läggs på som kan/ska fyllas på kort sikt. Det är lätt, den här arealen ska skördas -check, den här arealen ska sås- check (ja, ni förstår nog vad jag menar). Då är det lätt att knuffa undan många tankar och för stunden inte jätteviktiga beslut. När sen den här intensiva perioden tar slut ska allt det man knuffat undan tas tag i och bearbetas.
Spelar ingen roll
För mig har det inte spelat någon roll om det har gått bra eller dåligt i stort. När det som jag kallar höstdepression (jag borde kanske kalla den efter-skörd-och-sådd-depression, stämmer kanske bättre…) slår in så lyckas min hjärna leta reda på allt som får en att känna ånger. Det kan vara allt ifrån något jag sagt när man var barn, något jag inte gjorde igår eller vad som ska hända om tio år. Konstigt egentligen, alla vill väl må bra? sen plågar vi oss själva med tankar…. Tankar är ju egentligen bara just tankar, så man borde väl kunna skingra de dåliga?
Inte konstigt
Jag tycker egentligen inte att det är konstigt att det blir någon slags svacka när det intensivaste är färdigt. Det är ju så mycket viktigt som händer på kort tid i skörd och höstbruk. En gröda ska skördas och en ny etableras och i mitt i dessa moment ska massa viktiga avgörande beslut tas, samtidigt som det ibland kan vara stressigt och man kan vara trött. Det är beslut som inte alltid är ja eller nej som ska tas, beslut som påverkar kortsiktigt och långsiktigt, beslut som andra kanske ifrågasätter, beslut som inte är roliga att tas, etc etc. Mycket står på spel, så det är väl normalt att man är lite på spänn och att man kan bli lite tom när allt släpper? Frågan är bara vad man ska fylla tomheten med….. Jag vet inte alls hur vanligt det här fenomenet är, men jag har stött på det hos kollegor.
För mig
Detta har hänt mig och händer mig varje år, men jag mår inte dåligt av det just nu. Konstigt va? Man ska ju må dåligt när man är deprimerade, men jag har lärt mig att hantera det på ett sätt som fungerar för mig. Först så fick jag erkänna för mig själv att jag nog var deprimerad, det var faktiskt inte så lätt. När jag väl erkänt för mig själv så erkände jag för de närmaste. Detta är det viktigaste som har gjort att det fungerar för mig. När jag erkände för mig själv, så kunde jag jobba med mina egna tankar på ett annat sätt. Det blev mycket lättare att skingra dåliga och negativa tankar. Att sedan berätta för de närmaste hjälpte till ännu mer, man kan få hjälp att knuffa bort dåliga tankar och kanske bara hjälp genom att berätta sina tankar. Jag har alltså hittat ett sätt som för mig fungerar bra för att mota bort depressionen på. Det är klart att den kan knacka på, men den trycks bort ganska så fort tack vare att jag är medveten om det.
Detta är kanske ingen stor grej där ute eller så är det det. Hursomhelst så tycker jag att det är viktigt att lyfta ämnet.
Jag avslutar med att jag är väldigt nöjd med mitt liv och mår bra. Jag är där jag vill vara och på väg dit jag vill vara.