Det där med att sova ut som jag planerat, blev det som vanligt inget med. Vallskördandet tog egentligen inte slut förens idag, nu verkar det däremot som att det är slut. Det innebär att jag nu kan gå tillbaka till lite mer normala dagar och inte behöver vara tillgänglig dygnet runt. 

Kasta tillbaka dygnet

Nu är i alla fall säkert denna korta intensiva skördeperiod helt över för våran del, vilket innebär att vi nu ska tillbaka till vårat ”normala”. Att vi nu går tillbaka till vårat normala innebär att vi nu inte rullar våra maskiner i skift längre och att den mer normala dygnsrytmen kommer tillbaka. Jag behöver inte heller längre vara tillgänglig hela tiden längre och kan nu vila även när jag inte sitter i någon maskin. Just det där med att kunna slappna av helt när man inte är på plats kommer nu bli väldigt skönt. Jag kommer nu kunna att sova utan att vänta mig att bli väckt varannan timme, känns nästan som lyx. En annan grej som nu blir enklare är att vi nu återigen sköter planeringen själva, vilket gör just planeringen lättare.

Lite rörigt

Det är i ärlighetens namn alltid lite rörigt under denna perioden. Dels så tar vi in extra folk och dels för att vi just inte sköter planeringen själva. Planeringen sköter vädret och Cheferna/ägarna på företaget vi kör åt. Det blir tvära kast och man får vara beredd på många olika sorters arbetspass, allt ifrån nån timme till flera dygn i sträck. Det är mycket som ska passa, även om maskinerna gör mycket av jobbet så är det ju fortfarande människor som kör dem. Maskinerna är enkla för dem behöver bara lite service och bränsle så snurrar dem utan att vila. Vi människor är inte lika enkla utan behöver mycket mer för att fungera, inte minst vila och bli mer förbereda för vad komma skall (vi har ju inte bara en nyckel att vrida på för att gå flera dygn i sträck). Det kan alltså bli lite rörigt i det här, just när det gäller människodelen när det bli tvära kast.

Skönt med vardag igen

Jag trivs absolut när det är full fart, det gör jag. Det ska ändå nu bli skönt att detta är över och detta varade lagom länge. Att vi har intensiva perioder är inte ovanligt, men att köra ute med allt på det här sättet är lite speciellt. Man blir lite isolerad från gården under denna perioden, inte bara arbetet utan även familjen. Så nu har jag knappt hunnit träffat eller pratat med dem på en veckas tid och när jag väl varit hemma så har jag varit i telefon i stort sett hela tiden. Nu ska det alltså träffas familj så mycket det bara går.