Ibland bli saker inte som man planerat riktigt, livet är fullt av små (och stora) överraskningar. Idag dök en liten, men lagom jobbig överraskning upp precis när mat- och sovklockan visade på sömn. Ett träd hade delvis tröttnat på att stå upp och lagt sig ut över vägen. 

Lång härlig dag

Jag njuter fortfarande av semester och idag var familjen och barnens farmor (alltså min mor) på utflykt till Kolmårdens djurpark. Det var en lång härlig dag och alla hade det hur bra som helst. När vi åkte därifrån så var alla minst sagt trötta. Barnen som vi trott skulle somna på vägen hem höll igång ända tills vi kom hem och ett bra tag till. Så när barnen äntligen varvade ner och somnade 22:40 tänkte jag lyxa till det och gå och sova tidigt. Tyvärr så hann jag knappt tänka tanken förens mor kom förbi och berättade att en av ekarna i deras park hade kapsejsat och låg över vägen som går förbi här.

Rycka in

Ett träd över vägen är ju absolut inte något bra. Dels så kan inga bilar åka där och måste ta en annan väg. Den vägen skulle troligtvis för många vara igenom mor och fars trädgård och park. Inte alls kul att ha den trafiken utanför fönsterna. Den absolut viktigaste orsaken till att ett träd över vägen inte är bra är ju om någon råkar skada sig. Trädet behövdes alltså väck så fort som möjligt. Det fick bli ett litet inhopp i vägröjningsbranschen ett litet tag.

Lämnade motorsågen hemma

Efter att ha kollat på trädet och vad som hänt, så konstaterade jag att det inte bara var att knuffa undan det med lastmaskinen lite snabbt, det var större projekt än så. Däremot så var jag alldeles för trött i kropp och huvud efter dagen för att ge mig ut med motorsågen och ge mig på lite halvsvår kapning mitt i nattens mörker. Tur då att grävmaskinen stod hemma på plan fortfarande, den skulle egentligen stå uppe i skogen nu, men har inte kommit så lång än. Grävmaskinen fick alltså bli mitt verktyg för att göra vägen fri, jag klippte det som gick med hummern och sedan tog jag resten med skopa. Det blev det säkraste och förmodligen det snabbaste sättet att få vägen fri igen.

Även om uppförsbacken kändes lång så sitter jag här nu två timmar efter att jag fick veta att trädet rasat och är redo för sängen igen. Det gick alltså förvånansvärt bra och fortare än vad jag befarat, skönt när det är åt det hållet.