Årets skanning av rapsen är gjord

Nu blir det höstraps som tema igen för tredje inlägget i rad, hoppas det inte blir för tjatigt… Hursomhelst skannade jag våran raps i fredags med N-sensor och har nu stenkoll på vårens kävegiva, var och hur mycket som ska spridas. Ok, riktigt så enkelt är det inte, men nu har vi i alla fall mer underlag för att kunna komma så nära rätt som möjligt. Här kommer lite från skanningen.

Bra dag

Jag tycker inte att det är helt lätt att hitta rätt dag för att skanna rapsen med N-sensorn, det är så mycket som ska stämma. Det ska inte varit frost, den ska vara så nära färdig växt som möjligt inför vintern, det ska inte vara soligt, det ska vara bra markförhållanden, den ska inta vara täckt av dagg (misstänker att detta kanske eventuellt inte gäller en ALS 2, men vi har en ALS 1), man ska ha tid, etc etc…. Nu hittade jag ändå en dag även i år som passade bra och jag lyckades skanna all vår raps, 62 hektar, på en dag. Det är inte alltid jag lyckas med, men då brukar jag kombinera vägning med skanningen. Den här gången vägde jag dagen innan och var alltförberedd, så det vara bara att trycka på play och åka när jag skulle skanna. Det där med att väga på olika ställen tar faktiskt lite tid. Att då göra som tv-kockarna och förbereda lite innan kan nog vara ett vinnande koncept och jag kommer nog fortsätta att göra så.

Jag lyckades nog hitta en rätt bra dag för att låta N-sensorn skanna rapsen. Den var mest mulen och de få gånger solen lös igenom verkade det inte påverka vad sensorn såg.
Det bar även bra, även med smala hjul.

Skanningen

Nu till själva skanningen. Jag gjorde i år som jag brukar göra, jag kalibrerar N-sensorn på ett område där jag klippt, vägt och fått fram en giva. Då vet jag ju vad det området ska enligt vägningen ha för kvävegiva i vår och då kan sensorn få jobba efter det när den skannar all raps. Jag tror att det är den modellen som passa oss bäst. Sen är ju som sagt var inte kvävegivan skriven i sten, utan går ju bra att ändra ända fram till spridningstillfället. Det vi mest är ute efter är att få variationerna på fälten, för då har vi något att styra givan efter. Sen finns det ju gott om faktorer som kan ändra på detta under tiden, men detta är nog det bästa vi kan göra. Det är hursomhelst väldigt intressant att få se käveupptaget i rapsen så här innan vintern.

Här kommer lite av resultatet

Här har vi ett av fälten som kördes. Enligt N-sensorn hade detta tagit upp 102,83 kg N/ha i snitt, men med stora variationer,
Skulle vi gödsla direkt efter det så skulle det se ut så här. 44 kg N skulle då gå åt i vår. Detta efter klippning och vägning efter ”Svensk raps” modell och sedan skannat med N-sensor efter det.
Här är en jämförelsebild mellan Cropsat och N-sensorn. Bilderna visar biomassa. CropSAT bilden är ifrån 30/10 och N-sensorn från 4/11. De är ganska så lika, men skillnader finns helt klart.

 

Här är en bil på rapsen från ovan, det är ungefär det område som jag målat in med rött i bilden ovan.
Här är ett annat fält som enligt mina kalibreringar och skanningen ska ha 33,74 kg N/ha i vår i snitt.

 

Jag tycker att detta är en väldigt bra metod att jobba efter och ett kanonverktyg. Vi litar inte blint på resultatet av vägningen, men kartan över variationer brukar användas på våren åtminstone en gång på något sätt. Skulle det ändå vara så att något hände under vintern så att vi tycker att detta inte passar bra alls i vår, så har jag åtminstone fått mig en bra överblick över all våran raps nu i höst. Att med ögonen själv se all raps från traktorhytten ger en bra bild över hur den ser ut, det är värt mycket tycker jag.

Avslutar med bilder från olika år(tyvärr inte tagna riktigt likadant:

Höst 2022 (i år)
Höst 2021
Höst 2020