Vägning och koll i rapsen

Som en fortsättning på mitt förra blogginlägg så klipptes och vägdes rapsen idag samtidigt som jag passade på att göra en liten allmän koll. Även om rapsen är ganska så ojämn så tycker jag nog att den ser ganska så bra ut överlag. 

Allmänna läget

Vi börjar med hur rapsen ser ut. Den ser som oftast väldigt bra och trevlig ut från bilen när man åker, men hur ser det egentligen ut när man kliver ut i den? Det ser nog fortfarande ganska så bra ut då med tycker jag. Trotts att det var på gränsen till blött när jag sådde så blev det ju sen väldigt torrt. Det har gjort att vi har en ganska så ojämn uppkomst. Det var bara de fröna som låg allra gynnsammast som grodde och kom upp direkt. Vi pratade till och med några gånger om den verkligen var något att spara och satsa på, men kvar blev den. Nu har vi i snitt 26,5 plantor/m2 där ute på fälten, men utav dem är cirka 5 plantor/m2 ganska så väldigt små och frågan är om dessa blir något eller inte. Drar vi bort dem så har vi ju ändå 21, 5 plantor/m2 kvar och det ska räcka till fullgod skörd enligt mig, om de överlever vintern. Jag kan inte se att rapsen verkar må dåligt på något sätt just nu och den verkar att ha växt ganska så lagom. Det kan alltså bli bra det där om allt vill sig hela vägen fram till skörd.

Från bilen ser rapsen inte alls dålig ut och den ser jämn ut.
Från Cropsat ser den inte så dålig ut heller, men ganska så ojämn tycker jag.
Tar man sen några steg ut på fälten så ser både jämna och ojämna ut. Kollar man över stora ytor ser det jämt ut, men kollar man ner på mindre ytor är det mer ojämnt.
Här finns många olika storlekar på plantor.
Men de flesta är ganska så maffiga saker.
Sen finns det små fjantar som nog inte blir så mycket efter vintern.
Tumstocken ligger inte riktigt rätt här, men tillväxtpunkten ligger straxt under 15 mm i höjd vilket nog inte är så dumt.
Cirka 40-45 cm hög
En nollruta som i höst syns mycket tydligare än kvävenollrutan är vältningsnollrutan. Det inom rött och gult här är båda nollruta från kväve, men det inom gult är också utan vältning efter sådd (den gula fortsätter egentligen en bit till). Plantorna är mycket mindre och ojämnare där det inte vältats.
Samma som ovan, men annan vinkel. Det närmast har vältats.

 

Från ovan. Innanför det röda- inget kväve. Innanför det gula- inte vältat.
Vårat sämsta område.
Trotts att det ser väldigt tunt ut så är det här 22 plantor/m2. Det är bara att de ligger lite efter.
Viltburar är på plats för att i vår kunna bedöma vinterns betskador.

Vägningen

Nu till vägningen som är något vi brukar göra varje år. Vi litar absolut inte slaviskt på den, men gör den för att få lite koll. Även om vi inte bestämmer kvävegivan blint efter den, så är det en bra indikation på hur stor raps man har, vågen ljuger ju mindre än ögat. Nu är det ändå gjort för i år och jag vägde på fyra olika platser, men flera rutor på samma platser. Jag försökte hitta representativa plaster att klippa och väga på. Eftersom att vi sedan kalibrerar N-sensorn på en av dessa ytor så är jag inte så orolig över att vi kommer få orepresentativa resultat. Den ser ju ojämnheterna. Eftersom att jag tyckte att rapsen var så pass ojämn på liten yta som den var, så vägde jag inte bara en m2 på varje ställe utan tog en m2 extra. Jag vägde alltså två sammanhängande kvadratmeter på varje ställe, det borde ju ge ett mer rättvist resultat. Jag delade sen självklart vägningsresultatet för att inte hamna fel i uträkningen. Det kändes mest rätt, särskilt när plantorna är så utsprida och luckor finns lite här och där. Beroende på vilken kvadrat man klipper och väger kan resultatet bli jätteolika. Snittvikten på dagens vägning blev 2,42 kg.

Två kvadratmeter grön biomassa.
Två avklippta kvadratmeter.
Dagen utrustning-
Knappar jag in snittet på dagens vägning med mina andra siffror ser det ut så här. Då ska det ut 34 kg N/ha i snitt i vår. Får se vad N-sensor säger när den har skannat och vad snittet då blir.

 

En liten grej som får mig att fundera på det här med kvävevågen är den här bilden igen, på vältning- och kvävenollruta. Skulle jag klippa och väga här ovan så skulle det mycket troligtvis bli ett högre kvävebehov där det inte är vältat än där det är vältat. Trotts att det högst troligt inte är kvävetillgången som är orsaken. Så även om klippning och vägning är ett bra verktyg så gäller att ändå att vara med och fundera något varv extra tycker jag.

Sådär, tack för idag! Har jag tur så kommer jag imorgon att kunna skanna rapsen med N-sensorn, men vi får se