I mål med kvävekompletteringen

Efter att för ungefär en vecka sedan dragit igång med kvävekompletteringen i vårat höstvete gick vi igår i mål. Nu har vårat höstvete fått sig ytterligare en omgång kväve med mål att jämna ut fälten och öka snittskörden.

Gått fort

Senaste två veckorna har det verkligen smällt till ute på fälten och det har växt så man ser skillnad från dag till dag. Förra helgen var vårat Linus vete i stadie 37 och under veckan som nu var hamnade resten av våra höstveten , Kask och Pondus, också där. Förutom utvecklingen och växandet så har även kväveupptaget gått fort och skillnader på fälten mellan områden kunde börja synas. Samtidigt så kunde vi när vi jämförde några med området utanför konstatera att kvävet som var gödslat faktiskt började ta slut, grödan hade tagit upp en stor del av det i grönmassan. Det var alltså bra tillfälle att ge sig ut med ytterligare kväve, dessutom så var det bra tillfälle att göra ett försöka att jämna ut beståndet och se till så att kväve inte är den begränsande faktorn för hög skörd. Förutom att statusen på fälten var rätt för att köra så finns och fanns det dessutom en del nederbörd i väderprognoserna så förhoppningar om att kväve ska kunna göra nytta finns absolut. Därför så drog vi förra söndagen igång med kompletteringsgödslingen och med hjälp av N-sensorn och kalksalpeter gav vi oss ut för att jämna ut beståndet och öka skörden. Vi bedömer dem flesta av våra veten som fina med än så länge bra skördepotential, så att bromsa dem genom att inte gödsla känns/kändes inte som ett alternativ.

I torsdags var flaggbladen synliga i vårat Kaskvete.
Jämför vi dem här två kartorna i Atfarm så ser man att det har hänt mycket på två veckor. Många variationer har hängt med, men en del har ändrats.
Nollrutan från samma fält. Den har vid detta mättillfälle tagit upp 70 kg N/ha i grönmassan och utanför hade grödan tagit upp 155 kg N i grönmassan. Så en stor del av det gödslade kvävet ska på den här platsen finnas kvar att ta upp, men på andra platser på fältet kan läget vara annorlunda. Då passar N-sensorn perfekt.

Kvävenivåer

Ett av årets svåraste beslut tycker jag är hur mycket kväve vi ska gödsla. Trotts att vi har många fina hjälpmedel så tycker jag att det är svårt och beslutet hamnar ändå på oss. Som tur är så har vi lyxen att ha en N-sensor som hjälper oss. Den gör det lättare att hamna rätt, även om det nog var lättare att ta beslut när vi inte hade den. Nu har vi ju så mycket mer information att ta i beaktning när vi ska ta beslut, så som grödans kväveupptag och markens kväveleverens. Att det hjälper oss att hamna mer rätt är det ingen tvekan om, men som sagt var besluten behöver inte bli lättare för det. Hursomhelst så har vi nu gjort bedömningar på olika fältnivåer med hänsyn till bland skördepotential och markens kväveleverenser och hamnat på vad vi tycker känns som bra nivåer. Utan tvekan så har våra jordar levererat mer kväve än vad i alla fall jag räknade med och det ska absolut tas med i beräkningarna. Hade vi inte haft nollrutorna hade vi garanterat hamnat väldigt fel i år med kvävenivåerna. Det vi den här gödslingen tillförde 15-100 kg N/ha och snittet på denna gödsling blev 40 kg N/ha tillfört i form av kalksalpeter. Det gör att vi nu har gödslat i snitt 190 kg N/ha på våra veten. Jag tror att det innebär att de flesta av våra veten är färdiggödslade för i år, men vi får se lite vad som händer. Det är främst några fält vi kommer hålla koll på där skördepotentialen är hög, men markleverensen låg.

Här är våra inskannade nollrutor för året. Samtliga veten är skannade i stadie 37.
Här är gödslingen på samma fält som kartorna högre upp i inlägget är på.
Kväveupptagskarta på ett av våra fält.
Kalksalpeter, det vet vi är en bra ingrediens för bra skörd. Med undantag för några år och tillfällen så kör vi alltid det när vi kompletteringsgödslar vårat egna vete. Vi har sett tydligt att det ger bäst utväxling på gödslingen.
Trotts att vi nu snart inte kommer att kunna mäta våra nollrutor med noggrannhet så får de ändå hänge med fram till skörd. Här har vi ett fält där vi har olika rutor för varje gödslingstillfälle. Det brukar kunna ge en bra bild av effekten från varje gödsling.

F

Sådär nu är vi som sagt var i mål och lägger för ett tag över resten till vädret. För tillfället har vi gjort vad vi kan för att försöka säkra en bra skörd. Nu följer vi med spänning och förväntan utvecklingen på fälten så får vi se vad som händer.

Förutom vårat egna vete har vi under veckan även hunnit gödslat 800 hektar höstvete åt andra, så en helt ok vecka blev det till slut.