Säsongens första stopp…

Skogskärran är fortfarande inte riktigt klar, men nu struntar vi i den ett litet tag. Istället kan jag skvallra om att jag igår körde säsongen första stopp i strömaskinen. 

Säsongens första stopp

Så var det dags för säsongens första stopp i strömaskinen, och inte bara för mig utan för hela strömaskinen. Vi har varit väldigt bortskämda med fin halm nu i vinter och har helt sluppit stopp helt i maskineriet. Igår var det ändå dags, och då kan man kanske fråga sig varför? Det var varken mitt eller halmens fel vill jag nog påstå, utan en hösilagebal. Yes, det stämmer en hösilagebal. Vad gjorde den där kan man kanske då få som följdfråga? Jo, det är så enkelt att den tänkte vi ströa med. Ibland är det ju så att hösilagebalarna har råkat få sig ett lite hål och inte sällan orsakat av fåglar. Då duger inte balen till kossorna som mat, men som strö kan den gå bra, om är torr och inte för dålig. Det var planen med den här balen. Tyvärr så innehöll den lite för spätt och kompakt gräs som dessutom verkade vara o-snittat. De resulterade i att den slet loss lite större tussar istället för att finriva det och en av dessa tussar satte sig på tvären. Inget allvarligt fel, men nog så irriterande. Särskilt när det har gått så bra hittills, typiskt att det skulle vara jag som körde stoppet också….

Det hjälpte inte med bra sikt bakåt den här gången… Det ska egentligen blåsa ur struten där…
Stopp blev det i alla fall och bara ut och riva och skruva bort lite luckor. Stoppet tog egentligen bara knappt 10 minuter att åtgärda, men kändes som en evighet… Foto: Caroline
Publik hade vi också… Foto: Caroline
Där ser ni boven i dramat enligt mig, en hösilagebal som inte ville samarbeta.. Foto: Caroline
Kossorna verka i alla fall trivas bra när det är nyströat. Foto: Caroline

 

Vanligare förr…

Ja, det här med stopp i strömaskinen är något vi varit bortskämda och sluppit nu på länge. Det var mycket vanligare förr, då kunde det ske flera gånger per ströning. Det har och göra med flera bra anledningar, men främst på grund av halmkvaliteten. Bra halm är A och O av många anledningar och att det går lätt igenom strömaskinen är en av dem. Förr hade vi även mycket mer djur och ströade både mer och oftare, då gick det åt mer än dubbelt så mycket halm mot nu på ett år. Det gjorde att det var svårt att bärga all halm under helt optimala förhållande och att vi tyvärr inte fick plats att lagra allt inomhus, en del lagrades i plasttäckt stuka utomhus. All halm blev helt enkelt inte riktigt toppkvalitet och stopp i strömaskinen var en av följderna. Nu kan vi ändå skatta oss lyckliga med att endast ha toppkvalitet på halmen i år och förhoppningsvis slipper mer stopp överhuvudtaget framåt.

Förr när det var fullt med tjurar överallt gick det åt mer halm helt klart, och stopp i maskineriet var vanligare..

Helt egen avdelning

Avslutar detta inlägg med att berätta att de där fjällkorna nu inte bara har en egen box utan nu går i en helt egen avdelning. Anledningen är att de nu inte längre kan ockupera kalvgömman nu när kalvningarna närmar sig och det passar inte riktigt in i någon annan kogrupp. De hade kanske passat in i grupperna som individer, men det skulle stöka till i grupperingen. Vi hade blivit tvungna att flytta endast en ko från någon grupp till en annan för att få bra fördelning och så gör vi inte. Att flytta in endast en ko i en grupp brukar innebära en tuff tid för den  som kommer in, så därför undviker vi sådana flyttar och flyttar aldrig endast ett djur till ny grupp. Det är även för nära kalvning nu för att riskera stök i grupperna, så fjällkorna fick helt enkelt flytta till eget.

Fjällkor innan flytt i egen box. Foto: Caroline
Fjällkor efter flytt i egen avdelning.
Våran avelstjur ”Taxen” var helt klart nyfiken på sina nya grannar i avdelningen bredvid…

Imorgon blir det nog kanske skogskärre-tema igen med en liten slutrapport av uppgraderingen om allt går som det ska….