Än så länge känns det som det i alla fall.

Den 6:e mars tog vi ett beslut huruvida vi skulle utnyttja nattfrosten. För att köra schakt eller gödning på rapsen, vi valde då att köra schakt istället men att lägga ut en prov ruta. Det går att läsa om här: https://blogg.atl.nu/abbotnas-sateri/2020/03/06/antligen-frostmorgon/

Än så länge har vi inte sett någon skillnad med ögat i den rutan som lades ut då. Det gör att det kändes som helt rätt beslut. Fortfarande kan det bli skillnad, men då tror jag förr att det är mängden mer än spridningstidpunkt som påverkar. Det kan ju även vara så att när den spridda mängden nitratkvävet tar slut och ammoniumkvävet som spridits eventuellt inte hunnit omvandlats till nitratkväve att rutan sticker iväg lite ett litet tag. I Axan är ju 50% av kvävet nitratkväve och 50% ammoniumkväve och växten tar upp kväve i form av nitratkväve.

Så här ser rutan ut idag. Den syns endast för att flaggorna sitter där och kanske för att jag gått runt lite i den.

Jag är en själ som har lätt för att få beslutsångest, det är därför skönt med provrutor så man vet om man tog rätt beslut eller inte. Då slipper man ligga sömnlös och fundera på det en längre tid, sen kan man belöna eller straffa sig själv beroende på resultat. Det är ju även självklart mycket lärorikt och bra inför framtida beslut. Även om förutsättningarna ständigt ändras så får man ända mer beslutsunderlag för framtiden och blir en erfarenhet rikare.

I morse körde vi gödning på rapsen igen. Den här gången körde vi en rak giva på 100 kg total gödning/ha i form av Amoniumsulfat NS 21 – 24, dvs 21 kg kväve/ha och 24 kg svavel/ha. Det gjorde vi för att få ut mer svavel till rapsen, som ju bland annat är viktigt för rapsens blomning. Rekommendationerna för svavel är 1 kg svavel för 5 kg kväve, då blir det lite klent med vanligt Axan (NS 27-4).  Med denna svavelgiva möjliggör vi även att senare kvävegiva kan läggas i form av kalksalpeter som ju helt saknar svavel. Även här gjordes det en provruta för att se eventuell effekt.

Ytterligare ett beslut som känns rätt var att köra första givan förra lördagen. Vårens nollruta syns redan tydligt även om vi skulle ta bort flaggorna. Så nu har tillväxten i rapsen satt fart på riktigt. Är man orolig av sig kan man nu oroa sig för väldigt kalla nätter… tur att jag inte är orolig av mig (ironi).

Nu byter vi traktor framför spridaren och fortsätter med vete imorgon bitti.