Senaste dagarna har tillväxten, kväveupptaget och utvecklingen verkligen satt fart ute på vetefälten. Det kan eventuellt innebära kvävekomplettering, för oss har det delvis gjort det. Här kommer en liten rapportering.

Oj, vad det växer

Det är lite så här varje år så här års, men i år har det nog gått lite fortare skulle jag nog påstå. Det känns som att vi nyss va inne i begynnande stråskjutning och nu närmar vi oss redan axgång, både på sena och tidiga sorter. För bara några dagar sedan så satt jag och sa till några att vi skulle vänta några dagar till med att börja fundera på mer kvävegödsling på höstvetet. Det fick jag äta upp redan dagen efter när jag insåg att det var dags. Vi vill gärna använda oss utav N-sensorn för att både bestämma kvävebehov och föra att fördela kvävet på fälten. Då gäller det att man hinner göra detta innan axen börjar synas, för då tappar den sin funktion. Det började dessutom att synas tydliga variationer på kväveupptag på vetet och då har man chansen att börja jämna ut dessa. Så det var bara att sätta fart med detta.

Körningen

Innan vi satte fart med att tillföra mer kväve så gjorde vi en plan. Det gör vi genom att första skanna av alla våra nollrutor för att se vad marken har levererat för mängd kväve på de olika platserna. Sen så uppskattar vi skördepotentialerna på våra olika fält och det är det här som är det svåra. Det gäller ju att vara så realistisk som möjligt och inte bara säga ”den här skörden vill vi ha” och sedan gödsla för den. Vi kollar bland annat väder, fälthistorik och beståndet vid gödsling för att avgöra skördepotentialen. När sedan skördepotentialen är satt så är det egentligen ganska så enkelt, då är det bara ren matematik. Tillfört mängd kväve + markens leverans och sedan ser man om man behöver tillföra något och i sådana fall hur mycket. Det är inte heller alltid så enkelt i praktiken även om det är det teoretiskt, men ungefär så går vi till väga. När det kommer till utförandet så kör vi på det klassiska sättet för att gödsla för högre skörd, vi gödslar mer där det fattas kväve och mindre där det finns. Det ser vi jämnar ut fälten och bidrar till högre skörd.

Hur gödslade vi då?

Rätt svar på den frågan är som vanligt väldigt olika, men det har inte varit så höga givor. Kollar man på fältnivå så har vi legat på mellan 0 och 35 kg N/ha denna gödslingen. Denna gödslingen använda vi oss av Kalksalpeter för att få snabb effekt av kvävet. Vi har haft målbilder på 4 ton/ha upp till 9 ton/ha. Det har legat lite olika mängd kväve på fälten fram till nu, men tar vi bort dem dåliga fälten så har det fram tills nu legat 150 kg N/ha. Tar man inte med markens leverens så ska det räcka till 6 ton brödvete enligt tabellerna- Lägger man sedan till markens leverans så kan kvävet räcka till högre skörd, men det är som sagt sällan kvävet som är den begränsande faktorn.. Hursomhelst så har vi alltså gödslat väldigt olika och olika på fältnivå. Kvar har vi tre fält som vi inte gödslat än. Här velar vi lite om hur vi ska göra. Det blir troligtvis en liten utjämningsgiva, men vi får se… Nu hoppas vi att vi gödslat rätt, det får vi se efter skörd på nivåerna och på proteinet. Just nu känns det rätt i alla fall.

Lite sidospårsbilder: