Vad jag pratar om när jag pratar om gallring

december 4, 2019

Nu i vinter har vi en hel del gallringar planerade och det är allt från fina blandbestånd där tallen är stamkvistad till bestånd som kanske inte får vår puls att slå snabbare (granplantering på gammal åkermark). Men gallras ska det och förutom den här granplanteringen så stämplar vi alla gallringar själva. Det har vi gjort igår och idag, jag och min far Bo.

När vi stämplar en gallring så märker vi alltså på de träd som skall gallras bort. Det här är nästan inga som gör, de allra flesta låter skördarföraren avgöra vilka träd som ska vara kvar respektive fällas. Anledningen till att vi stämplar själva är vår närmast sjuka fixering vid kvalitet.

Vi tror att vi får kvar bättre och finare träd om vi själva markerar de som ska bort. Och anledningen är inte att vi misstror skördarförarna, tvärtom, om det finns en yrkesgrupp som har koll på läget och alltid löser de problem och utmaningar som uppstår vid skogsarbete (och det är flera!) så är det skotar- och skördarförare. Men, från hytten ser man inte hela trädet, bara en sida. Och då är det svårt att se alla skavanker, man måste nästan gå runt och kika upp mot kronan för att se eventuella stamgnag och om trädet är helt rakt.

Markering av gallringsträd

Förr så drog vi även stickvägar, men det har vi slutat med. Det tog en massa tid och vi gjorde det inte bra heller. Det får skördarföraren göra själva, hen gör det bättre än oss och betydligt snabbare.

Ett liten skada som kan vara svårt att se på håll

Det vi främst tittar på är att trädet är rakt och att det saknar skador. Storleken på kronan är också viktig och hur stort/högt det är i förhållande till sina grannar. Man får också ta hänsyn till trädslagsblandningen så att den inte drar iväg och så står man med bara ett trädslag (om man nu vill ha flera trädslag, vilket vi oftast vill). Tänk också på att markera runt om hela trädet, man vet ju inte från vilket håll maskinen kommer. Och använd alltid samma färg. Vi kör med orange på det som ska bort och när vi markerar frötallar använder vi alltid blått. Sen är det bara ut och stämpla! Men kolla först med din virkesköpare, vi har varit med om att de inte alls gillat att vi stämplat själva. Det har tom förekommit att de vägrat ta ett sådant jobb. Men de allra flesta är intresserade och tycker det är positivt, deras jobb går ju fortare.

En stämplad gallring

En nackdel att stämpla själv är att det tar tid förstås, men det tycker vi (i de flesta fall) att det är värt.

Hur mycket gör det att vi stämplar själva på kvaliten? Svårt att säga exakt vad detta moment ger men för några år sedan gjorde Kristina Alvskog, som då studerade skog på Linnéuniversitetet sitt exjobb hos oss. Hon jämförde ett antal talldominerade bestånd hos oss och hos en skogsgranne och bedömde om rotstocken kommer att hålla klass 1 eller bättre.

Hennes formulering av vad hon undersökte var följande: I mätningarna har endast rotstock (upp till 3,4 m i längd) av träden bedömts, huruvida de har potential att hålla klass 1-kvalitet eller sortiment stamblocks-kvalitet vid en brösthöjdsdiameter av 320 mm.

Samtliga bestånd var gallrade två gånger och utfallet blev följande:
– Gusselborg (vår skog) andelen rotstockar ≥ klass 1: 85% i snitt (72-94 % i 6 best.)
– Granne andelen rotstockar ≥ klass 1: 52% i snitt (46-56 % i 3 best.)

Det kan förstås finnas andra orsaker till skillnaden, men visst har vår stämpling av gallringar bidrag, den saken är klar.
Läs Kristinas exjobb genom att klicka på det nedan.


Kristina Alvskogs exjobb. Öppna dokumentet genom att klicka på det. 

Om man vill grotta ned sig ännu mera i gallring så har vi ett poddavsnitt där vi går igenom en gallring med en expert på området (Min kusin Jonas Kling, som har stor erfarenhet av naturvård och skogsbruk. Han är inköpare på BillerudKorsnäs) och diskuterar vad vi kunnat göra bättre. Det är avsnitt 37 och heter just ”Gallringsuppföljning” Lyssna på det här.

Kantzoner runt bäcken
2:10:09