Nyligen spelade vi in en ny podd, nr 69 i ordningen och ni hittar den här. Den här gången pratade vi om våra skadeinsekter. Det är mycket fokus på granbarkborren sedan den torra sommaren 2018, det har nog inte undgått någon skogsbrukare men vi tog även upp en del andra skadeinsekter såsom den sextandade granbarkborren, snytbagge och  större märgborre. Vi kom även in på några svampsjukdomar som härjar i skogen, bl a gremmeniella och diplodia. 

En fråga som ofta dyker upp när vi pratar om detta är kopplingen mellan rotröta och granbarkborrar. Rotrötan är en svamp som framförallt angriper granar. Man beräknar att runt 15% av alla granar i Sverige är angripna och enligt skogsstyrelsen kostar det hör skogsbruket runt 1 miljard kronor varje år. Det här är ett jätteproblem med andra ord. Spridning av rotrötan sker främst genom att man blottlägger stubbytan på en gran. De här rötsporerna finns alltid i luften och sågar man av en gran (för att man röjer, gallrar eller slutavverkar) så kommer svampen på ytan och sprider sig till närliggande granar genom rötterna. Det man kan göra för att förhindra spridning är att fälla när det är kallare än 5 grader (då finns inte rötsporerna i luften) alternativt stubbehandla ytan med ett särskilt medel som är avsett för detta. I Finland är det lag på att stubbehandla ytorna i södra och mellersta Finland vid en temperatur över fem plus. Hittade en bra artikel om detta här.

Men tillbaka mellan kopplingen mellan granbarkborrar och rotröta. I podden tar min far upp att han läst att granbarkborrar kan sprida rötsvamp från en gran till en annan. Han har tyvärr inte kvar artikeln och kommer inte ihåg var han läst det så vi efterlyste från våra lyssnare om någon har mer information kring detta. För det här är inget man läser i skogstidningar, artiklar eller hos Skogsstyrelsens sidor. Men tänk om det finns en koppling mellan våra två kanske största problem inom skogsbruket utan att det uppmärksammas? Det känns lite märkligt kan jag tycka.

Teorin för kopplingen mellan de två är enkel: Det blåser upp kraftigt och en gran faller i skogen. Vilken gran faller först? Jo, ofta den som är försvagad av röta (det här syns tydligt när man går och inspekterar färska rotvältor). Nästa steg är att granbarkborrar kommer och angriper vindfället, eftersom trädet är försvagat/döende (det ser man också ofta i skogen). Granbarkborrarna gör sina gångar och lägger sina ägg och nästa generation kläcks och lyfter mot nästa gran, bärandes på rötsvampen, där de kan försöka sig på nytt. Nästa gran där de slår sig ned smittar de med rötsvampen och spridningen är ett faktum.

Men det här är en teori och vi letar efter underlag som kan bekräfta eller förkasta detta. En vaken lyssnare hörde av sig till mig (den här interaktionen som vi har med våra lyssnare är fantastiskt rolig och vi lär oss massor av dem och det tackar vi för) och tipsade om ett radioprogram där man snuddar vid frågan, nämligen Naturmorgon i P1 där man pratar om samarbetet mellan svampar och granbarkborrar. Här kan ni hitta det.

En forskare på Örebro universitet, Tao Zhao, har hittat ett samband mellan blånadssvampen och granbarkborrar. I korthet så kan man säga att de här samarbetar och drar nytta av varandra och att granbarkborren även kan sprida blånadssvampen från ett träd till ett annat. Och om det kan ske så är ju inte steget långt till att de kan sprida rötsvampen också. Jag mailade Tao och frågade och hon svarade snabbt att hon sett ett potentiellt/möjligt samarbete även mellan rötsvampen och granbarkborren (jag har bett om lite mera info och så fort det kommer uppdaterar jag sidan här).

Hur som helst så verkar det finnas en koppling mellan rotrötan och granbarkborren så det här gör det ännu viktigare att ta hand om vindfällen snabbt. Om man inte kan/vill ta in en skotare så kan man alltid barka den aktuella granen på lite olika sätt. Då förstör man möjligheten för borren att lägga ägg, se nedan film från Skogsstyrelsen.