Den här veckan ägnar vi en del tid åt att jaga granbarkborrar. Det gör vi genom att gå runt i våra äldre granskogar och tittar efter granbarkborre angripna träd, vindfällen och andra tecken på problem, som till exempel skadade granar. Det har sammanfallit med mycket varma dagar så det var ett bra tillfälle att göra okulärkontroll av skogen. Att röja hade blivit väl svettigt.

Det vi tittar efter är angripna granar och det kan man se på lite olika sätt. Vi letar bara i våra äldre granskogar, inte de yngre. Men jag kan inte säga någon skarp gräns där ”äldre” börjar, vi har en hel del angrepp i granskog som är 61 år och det skulle jag kalla yngre. Lättast att se angrepp är när trädet förlorar den gröna färgen på barren och att delar av trädet dör och blir gult/grått, ofta i toppen har jag sett men det kan förekomma nedtill också. Men döda toppar är något att hålla utkik efter så det gäller att titta högt och att titta bakåt ibland också så man får se träden ur flera vinklar.

Jag brukar också titta efter det här bruna mjölet som kan bli efter granbarkborren. Nu har jag bara sett det på en gran de här dagarna fast jag sett flera döda toppar. Varför det är så vet jag inte riktigt. Kanske om angreppen är så pass högt upp så kanske inte mjölet faller ända ned till de nedersta grenarna? Jag antar att det kan försvinna en del vid kraftiga regn också.

Det vi gör när vi hittar angripna träd är att vi märker dem med ett rött band och lägger in dem i vår skogsbruksplan, som vi har en en app i telefonen. Nästa steg blir att antingen kapa och köra ut om det är stort eller kapa och barka själv med motorsåg om det är något enstaka eller mindre träd.

Vi letar som jag nämnde i våra äldre granskogar och extra noga i närheten av gamla utbrott. Det här gjorde vi även i fjol och delvis i våras så vi har våra aningar om var någonstans det är angrepp och efter två dagars letande så börjar vi få en bild av läget.

Jag har sett rätt mycket döda granar längs E4:an genom Sörmland och på E20 mellan Kungsör och Arboga så man är alltid orolig att man ska hitta några större områden men läget är rätt ok får vi nog kalla det. Inga större områden är drabbade förutom på ett ställe där ca 15-20 granar var döda eller döende. Och det här var precis i anslutning till ett område där vi fällde ungefär lika många i vintras.

Frågan är om vi tog bort för få i vintras eftersom angreppet kom i närliggande trän? Nu är den här granskogen gammal och borde varit slutavverkad för länge sedan men det här är förstås tråkigt. Vi får göra en större insats här och fundera på om inte vi ska slutavverka en del här. Fortsättning följer!

Skogsstyrelsen har mycket bra material om granbarkborrar på sin hemsida som ni hittar här om ni vill läsa in er.