Exempel på åtgärder för att minska betesskadorna

oktober 15, 2020

Jag fick en bra kommentar på mitt förra inlägg. Det var Lars-Erik som beskrev några saker han gör för att minska risken för betesskador. Jag tog inte upp något av detta i mitt förra inlägg så med inspiration från Lars-Eriks kommentar tänkte jag berätta lite om hur vi jobbar med att minska risken för betesskador. Det finns säkert mer att göra men följande gör vi.

A) Spara mycket mat till viltet. Det vill säga, när vi röjer så sparar vi allt löv som inte övertoppar huvudstammarna. Och all RASE (rönn, asp, sälg & ek) sparas, även om det skulle råka övertoppa en tall (vilket är mycket ovanligt). Här finns det olika uppfattningar vet jag. En del säger att man ska röja bort allt löv för att inte locka in klövviltet i beståndet, men vi har en annan uppfattning. Viltet i skogen måste äta och kan vi styra dem till att äta lövet så är det bra.

Mycket mat till viltet

B) Testa gärna att ta fram rönnfrön från rönnbär och så dem som extra mat till klövviltet. Älgen älskar rönn!

C) Ståndortsanpassning, det vill säga anlägg tall på tallmark. Undvik att plantera gran överallt. Inte nog med att granen ratas av klövviltet, den skuggar också marken så det viktiga riset (blåbär, lingon, ljung) som klövviltet lever mycket på kommer inte upp alls eller mycket lite.

D) Anlägg blandskogar. Vi siktar på att få en blandning av gran och tall och en del löv förstås. På så sätt blir risken lägre om vi skulle råka ut för betning, insektsangrepp, torka mm mm. Och skogarna blir så mycket mera levande när man har en blandning.

Blandskog

E) Så eller använd fröträd när ni anlägger tall. Eller varför inte en kombination? Vår vanligaste föryngringsmetod är (med risk för att verka tjatig) att vi glesplanterar gran och sår tall däremellan, allt under en gles fröträdsställning. Målet är att få upp minst 10 000 tallplantor/hektar. Då klarar vi en betning och kan förhoppningsvis få upp bra tallstammar.

Mycket tallplantor

F) Var aktiv i ditt älgskötselområde. Ha en bra dialog med jaktlaget och berätta vad du tycker om betestrycket mm. Om inte älgskötselområdets ordförande/styrelse hör något från dig så tolkar de antagligen det som att du är nöjd med balansen mellan vilt och bete, vilket du kanske är men är du missnöjd och har stora skador, berätta om det. Bjud gärna ut personer från skötselområdet/jaktlaget och visa exempel i skogen.

G) När vi röjer tall så väntar vi till tallen nått älgsäker höjd, dvs fem meter. Först då röjer vi fram huvudstammar. Och vi låter all tall som är undertryckt och fortfarande i älgens äthöjd vara kvar. Speciellt tall som redan är betad kan stå kvar, älgen äter ofta på samma träd visar det sig. Och är en tall redan sönderbetad, ja då kan älgen få fortsätta beta på den.

Punkt B ovan får vi nog räkna som överkurs, men min far brukar ta fram rönnfrön och så. Tyvärr så har sådden inte alltid lyckats, men vissa år har det gått mycket bra. På ett ställe på skogen kunde vi inte plantera gran och så tall för det låg en jättestor grothög kvar. Kommande vår var den borta och då sådde vi rönnfrön där istället och nu kommer det massor av rönn där.

Punkt C-E handlar om beskogning och det säger sig självt att det är viktigt att få en bra start på skogen. Det som jag beskrivet ovan gör vi både i Bergslagen och i Småland, inte säkert att det fungerar i alla delar av vårt avlånga land.

Man kan också spruta någon repellent på tallens toppskott (har vi också gjort en del) och man kan lägga fårull på tallens toppskott (provat i liten skala) Har jag glömt eller missat några saker? Hör av er och berätta! Det finns säkert många flera saker man kan göra. Det finns inte ett sätt att sköta sin skog på, det finns massor av olika sätt!

Nedan ser ni en liten film vi gjorde i våras där vi pratar om sådd av rönn och oxel.

Ska man göra sök-och-plock av granbarkborreangripna träd vintertid?
Älgjakt