Idag har vi jobbat i skogen i princip hela dagen men jag har inte blivit det minsta svettig. Hur kan det komma sig, jo vi har bara planerat åtgärder idag. Planerat, undersökt, mätt, räknat, reflekterat och bollat tankar och idéer. Och det slår mig hur vi periodvis lägger mycket tid på detta och liknande aktiviteter. Möten med inköpare, entreprenörer, arbetsledare och maskinförare ska vi inte heller glömma. Tanken att vi bara jobbar fysiskt i skogen med röjning, sådd, plantering, letandes efter gränsstenar mm stämmer alltså inte helt. Men har vi gjort en bra planering inför en säsong, till exempel vintern, så ska arbetet förhoppningsvis löpa på bra med färre oplanerade stopp och strul. Ja, förutom om det blir vindfällen förstås…

Idag har vi till exempel tittat på ett par bestånd som är mogna för slutavverkning (se bilder ovan), pratat med ett par inköpare, gjort ett antal provytor inför en gallring och gått och tittat efter hur mycket självsådd vi fått från hyggeskanten på ett hygge.

De här provytorna ger oss viktiga ledtrådar om hur hårt vi ska gallra bestånden. Det här är en andra gallring och det är mest tall. Då vill vi komma ned i runt 550-600 stammar/hektar. Vi låg runt 900 i ett bestånd och beståndet bredvid låg vi på runt 600 (dvs någon gallring är inte aktuell där)

Angående räkna årsplantor så gör vi det för att vi funderar nämligen på om det är lämpligt med en kantföryngring i beståndet bredvid. I en kantföryngring så avverkar man en korridor i skogen där kanterna (främst den från väster) består av mogen skog som kan sprida frön in i korridoren man tagit upp. Man gör helt enkelt ett långsmalt hygge. Hur brett det ska vara kan man diskutera. Jag har för mig att Johan Sonesson på Skogforsk pratade om detta på ett seminarium jag deltog på och att han nämnde dubbla trädlängden. Det kan ha varit vid luckhuggning, som är en snarlik metod. Dubbla trädlängden skulle innebära runt 60 meter, vilket kanske låter lite mycket. Är 40 meter lämpligt?

Ja, vi är inte helt klara med konceptet, vi har aldrig gjort det förut så vi måste lära oss mera. Tipsa gärna om bra material om kantföryngring. Jag får kanske lyssna in podden som vi gjorde om hyggesfritt. Behöver ni också fräscha upp kunskaperna så finns den här.

Fördelen med denna metod är att man inte behöver ställa fröträd (fröna ska komma in från skogen bredvid) och att man fortfarande har en ”skogskänsla” kvar trots avverkningen dvs metoden räknas som en hyggesfri föryngring. Hur såg det ut då?

Som ni ser så kommer det mycket självföryngring här så vi bedömer att det är möjligt att kantföryngra i beståndet bredvid.

En annan kul sak vi konstaterade när vi var på hygget är att de grupper av små granar vi lämnade vid avverkningen ser mycket välmående ut. De var kanske lite bleka när de plötsligt blev exponerade för starkt solljus men nu ser de hur friska ut som helst och skjuter långa skott. Se själva nedan: