Vi har dragit igång vårens trädgårdsarbete lite så smått hemmavid. Vi började med att klippa vår lilla granhäck. Jag missade att klippa den förra året så den var rejält vildvuxen men den är så liten så det tar inte många minuter att klippa den. Den fanns inte där när jag köpte huset för 25 år sedan och jag tror att jag planterade den för ca 15 år sedan. Syftet är att minsta insynen från gatan till vår uteplats och då är en granhäck den optimala häcken i mina ögon. Lättskött, ogenomtränglig och grön året om.

Höjden är så att man syns inte från gatan när man sitter ned men om man ställer sig upp så kan man se över den. Bildar också bra lä när det blåser. Snart är det dags att klippa granhäcken på Gusselborg, den är över fyra meter hög och rätt lång så det här var bara en uppvärmning.

När vi ändå var igång så passade vi på att beskära vår nyponbuske. Dess taggar gör den mer eller mindre omöjlig att hantera men vårt knep är att vi tar band om drar runt om den och på så sätt kan vi hantera den. Testa själva, hur bra som helst!

I hörnet av vår lilla trädgård växer det en syren och den måste vi hålla efter. Den var lite för grov för häcksaxen så den tog vi med sågen.

Det återstår att ansa päron och äppelträdet men det tar vi lite senare tror jag. Sen är det förstås en massa annat att fixa i trädgården men det är mest min fru Helena som sköter det. Hon har gröna fingrar och har verkligen lyft trädgården. Den var i rätt dåligt skick när hon flyttade in här för drygt 13 år sedan. Jag hade rätt nyligen skilt mig och inte haft ork eller fokus på trädgården alls de senaste åren så det var mycket ogräs på sina ställen, bland annat fullt med kirskål i ett av landen och ni vet kanske hur svårt det är att bli av med. Och en hel del annat som behövdes ordnas. Den nedre delen av trädgården, där klippte jag inte gräset en sommar så det växte upp i midjehöjd på sina ställen. Det var så vildvuxet att en rådjurshona lämnade sitt kid där att ligga i gräset medans mamman gick och åt eller vad geten gör när de lämnar sitt kid långa perioder.

Men Helena tycker om att påta i trädgården och succesivt har hon gjort underverk och nu är det riktigt fint här. Förutom att Helena har räddat min trädgård så har hon tillfört mycket till mitt liv, min fantastiska hustru! Jag trivs så bra i hennes sällskap och vi gör så mycket kul saker tillsammans. Det känns verkligen som vi passar ihop, hon är min själsfrände, min nål i höstacken. Ofta tänker vi samma sak, det händer titt som tätt att hon eller jag föreslår något och då visar det sig att den andra av oss hade samma idé! Hon är också stark, självständig och tuff. Och jäkligt duktig i sitt jobb. Helena är min hustru, älskarinna, träningskamrat och min bästa vän!

På bilden nedan står hon utanför Levis huvudkontor i San Francisco på en av våra många resor.