Ska EU diktera förutsättningarna för skogsbruket i Sverige? Det är kärnfrågan i den strid som blåser upp kring EU:s nya skogsstrategi där inställningen till trakthyggesbruk är central.

Dagens Nyheter kunde sent på fredagseftermiddagen publicera ett läckt utkast på EU:s nya skogsstrategi, från EU-kommissionen. DN skriver dramatiskt om hur utkastet förkastar det svenska skogsbruket:

Enligt utkastet bör skogsbruket göras om i grunden – kalavverkningar stoppas och alla gamla skogar skyddas från skogsbruk.

Det finns i dokumentet en hel del oroande skrivningar. Kommissionen frångår att skogsbruket är en nationell kompetens. Inställningen är att EU ska in och detaljstyra skogsskötselmetoder. Trakthyggesbruket är återigen i skottgluggen. Bara i undantagsfall anses hyggen acceptabla. Vidare vill kommissionen få en större makt över vad träråvaran används till.

EU-kommissionen vill ta kontroll över skogen, från planta till planka.

I DN-texten citeras EU-parlamentarikern Erik Bergkvist (S). Han är av förklarliga skäl oroad:

Vi har redan världens mest hållbara skogsbruk, och de borde bemöda sig om fakta och kanske rentutav hälsa på i en svensk skog innan de lägger denna typ av förslag.

EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius besökte dock nyligen Sverige. Då träffade han bland annat representanter för skogsindustrierna, såväl som ett flertal miljöorganisationer.

Om ett besök i en svensk skog räcker för att ändra kommissionärens inställning till skogsbruk kan dock ifrågasättas. I det tal han höll i riksdagen i samband med besöket framstod det som att kommissionens linje redan var utstakad.

Virginijus Sinkevičius tecknade inte någon ljus bild av svenskt skogsbruk när han adresserade de svenska riksdagsledamöterna.

Kanske finns inte heller någon större vilja från EU-kommissionen att förstå hur svensk skogsbruk skiljer sig från det i Tyskland eller Grekland. Det är som att det bara finns en mall. Det som föreslås är motsatsen till decentralisering och ett brukande som anpassas efter förutsättningarna. Det är centralplanering som föreslås.

Vad händer då nu, efter att utkastet till skogsstrategi har läckt ut? Det är som så ofta när det kommer till EU svårt att säga. EU-politiken är ständiga kompromisser och köpslående för att samla stöd för olika förslag.

Det bör också noteras att ett av de mest högprofilerade förslag som dryftas i strategin – ett generellt förbud för hyggen – i maj röstades ner i Europaparlamentet.

Det var i resolutionen om markskydd, som behandlades av parlamentet som helhet den 27:e och 28:e april 2021, som frågan om hyggen kom upp. Inför beslutet hade Europaparlamentets miljöutskott ställt sig bakom en liknande linje som den kommissionen nu torgför. Nyckelmeningen i resolutionen löd:

Parlamentet efterlyser därför ett kalhyggesförbud i EU som en åtgärd som kompletterar andra markskyddsåtgärder inom markramen och relevanta initiativ.

Men formuleringen gick aldrig igenom delvoteringarna. Med röstsiffrorna 288 för formuleringen, 349 mot, och 61 nedlagda avvisades det så kallade kalhyggesförbudet.

Hur röstade då de svenska EU-parlamentarikerna? Positiva till ett förbud ställde sig: Malin Björk (V), Pär Holmgren (MP), Alice Bah Kuhnke (MP) och Jakop Dalunde (MP).

De som röstade nej till formuleringen var: Sara Skyttedal (KD), David Lega (KD), Tomas Tobé (M), Jörgen Warborn (M), Jessica Polfjärd (M), Arba Kokalari (M), Charlie Weimers (SD), Jessica Stegrud (SD), Peter Lundgren (SD), Karin Karlsbro (L), Abir Al-Sahlani (C), Emma Wiesner (C), Erik Bergqvist (S), Johan Danielsson (S), Helene Fritzon (S), Jytte Guteland (S), Evin Incir (S).

De svenska europaparlamentarikernas röstmönster visar också vilken förkrossande blågul majoritet som finns för att villkoren för skogsbruket inte ska dikteras från Bryssel. Däremot uppstår frågor kring vad den svenska kommissionären Ylva Johansson (S) egentligen sysslar med.

EU-kommissionen är kollektivt ansvarig för sina beslut – står Johansson bakom det läckta utkastet till skogsstrategi?

Det krävs nu att den svenska riksdagen, regeringen såväl som de svenska Europaparlamentarikerna markerar att det svenska skogsbruket inte är en angelägenhet för Bryssel.

EU-kommissionens förslag bör förpassas till papperskorgen. Den svenska skogen ska inte centralstyras från kontinenten.

Edvard Hollertz