Den här helgen blir det brottning. Alla tre döttrarna brottas och nu är det dags för tävling i Umeå. 
Alldeles strax kommer lugnet att lägga sig över gården när Danne och tjejerna åker iväg. Just nu springer de omkring som yra höns och ska ha hjälp med än det ena än det andra. Jag blir verkligen galen på dem ibland! Ändå tycker jag att det ska bli kul att umgås med dem i helgen märkligt nog.

Jag och Elias blir kvar hemma några timmar till för att köra eftermiddagspasset i ladugården innan vi också åker. Vi ska ha vårt första depåstopp redan i Timrå (tjugo minuter bort ungefär). Där ska vi köpa ölkorv och choklad som vi ska äta på vägen.

Oftast är det Danne som åker på tävlingarna med barnen medan jag är hemma och jobbar. Vi trivs bra med den uppdelningen men men den här gången ska jag vara med och jag ser verkligen fram emot det.

Här hemma blir det Jenny som håller ställningarna. Tryggt och bra. Om hon känner sig ensam så kan det hända att hon hittar en hö-kropp som hon kan umgås med. Det har hänt förr.
Jag har försökt förklara att det såklart är barnen som tillverkar dessa hökroppar men många misstänker att det är jag! Eftersom jag är den som brukar dansa i ladugården och sådant. Tokigt va?! Skulle jag? Tillverka en hö-man att dansa och kramas med? Helt bortom allt sunt förnuft, eller hur?!

Hur som helst, vi kan kalla honom Janne, bara för att det inte ska bli så opersonligt.

Hoppas nu bara att hon är snäll mot honom!

Vidare hoppas jag att alla får en bra helg. Jag ska göra mitt allra bästa som sportmorsa, chaufför och stämningshöjare i Västerbotten under de här dagarna. Mitt allra bästa. Vi får väl se hur det går!