Brottning i Umeå i helgen och jag mår inte så bra. Har haft feber och varit allmänt risig hela tiden och det är inte så roligt när man för en gångs skull kommer iväg hela familjen. Bitter och jävlig är jag, känner jag, och det ska man inte vara. Att vara bitter är som att dricka gift har jag läst….och så var det något mer som jag inte kommer ihåg. Men hur som helst är det nog inte så bra så det är väl bäst att sluta med det då.

Det var roligt i helgen också, det var det verkligen. Det gick bra för de tävlande döttrarna, och för hela klubben, och det var trevligt att komma hemifrån och vara tillsammans allihop. Maten på hotellet var god som tusan, bara en sådan sak, så man ska egentligen inte klaga alls.

Det var fint att komma hem sedan, och få slappna av igen och hälsa på några nya kalvar som kom när vi var borta. Linda fick mig som vanligt att skratta och hon har skött allt så bra här att jag inte kan låta bli att bli glad igen riktigt snart.

Maten är serverad killar!

Alltid någon som inte är riktigt nöjd! ”Muuuu! Det är för lite korn i blandningen!”

Nu ska det bli tidig kväll. Jag ska försöka sova bort febern och snoret för i morgon är det nya tag. Jag ser fram emot att gå ut och jobba med djuren även om jag är trött som ett as. Är jag konstig då? Ja, jag är väl det. Jag brukar vara det. Konstig.

På tal om konstig så har jag en ny dröm. Jag har kommit på att jag skulle vilja testa att köra folkrace! Vi får väl se hur det blir med den saken. God natt.