Idag har vi firat födelsedag här. Matilda fyllde 13 år och vi startade dagen med frukost i stan. Sedan har vi haft släkten på besök och ätit ärtsoppa och våfflor. Gott och trevligt. 

Hon föddes på en lördag, Matilda. Två veckor efter beräknat datum. Just den där morgonen skulle Danne jobba på en traktorpullingtävling och hade lovat att vara på plats i Siljegropen med vår MF som vi hade då. Han skulle göra något sorts arbete på banan, jag minns inte vad det var. Men som bekant tillhör det ju en modern mans åtaganden och ansvarsområden att vara med när hans fru föder barn så vi fick ringa min bror lite akut på morgonkvisten. Så han kunde köra dit traktorn.
Bråttom som tusan blev det vill jag minnas. Jag sprang omkring och skötte djuren så vi skulle hinna iväg och sen var det in på sjukhuset och ungen kom ut nästan direkt. Danne var lite stressad och kunde ju inte göra så mycket mer när det väl var klart så han åkte på den där traktorpullingen efter en stund. Jag minns att vi hade en jättesträng barnmorska som liksom ställde sig i vägen och frågade om han verkligen skulle åka iväg och lämna fru och nyfödd unge sådär i en hast? Jo.. han behövde åka, sa vi, och då spände hon ögonen i honom och sa att det var ju bra. Att han åkte hem och hämtade storasyster kanske? Och lite packning och något gott till frun? Mmm, jo, precis.. det var ju just vad han skulle göra.. Eller inte..?

Jag minns inte att jag saknade honom så värst mycket i alla fall. Var väl hög på hormoner och förlossningsarbete. Vad jag däremot kommer ihåg är att jag var väldigt nöjd med att jag lyckades förhandla till mig så god mat den där lördagen. Jag skulle egentligen få någon tråkig sjukhusmat, för man fick inte lämna avdelningen på visst många timmar. Men efter lite diskussion och påstridighet satt jag snart och åt kotlettrad med gräddsås i patienthotellets restaurang. Med en nyfödd Matilda i plastbalja bredvid.

Nu är den där lilla en rätt stor tjej. Snäll och driftig. Löser allt. Hon åker på cykelsemester, tar med sin lillebror till stan, klipper och färgar mitt hår när jag är för snål för att gå till frisören och ger mig dagligen lektioner i tålamod och lojalitet. Hon är stark och explosiv. Smart och snabb i tanken. Ingen triggar mig som hon. Vi bråkar så stickorna yr ibland, men hon står alltid upp för dem hon älskar när det gäller. Och så är hon väldigt rolig. Så där så man måste skratta högt.

Det är fint att få vara förälder.