Haha, ni kan inte ta oss!
Här är kossan som kom undan klövverkningen. Hon som vägrar låta sig fångas in. Eller rättare sagt, hon som har en kalv som vägrar låta sig fångas in.
Kon är lugn men hon måste ju ta hand om sin avkomma, så när kalven drar till skogs följer hon med. En bra mamma. Men ännu bättre vore det ju om hon satte ner klöven och såg till att kalven gick in i fållan som vi har ställt i ordning så vi kan få hem dem någon gång.
Mammakon är väldigt söt tycker jag. Det kanske inte syns så bra men hon har så gulliga former. Nästan som en sagoko. Perfekt runda öron, vackert huvud, rund mage och inga knotiga kantigheter. Samtidigt inte överdrivet fet. Bara rund liksom. Hela hon.
Jag har ingen aning om ifall hon är en fin ko ”på riktigt”, alltså enligt expertbedömningar. Troligtvis inte. Men jag tycker att hon är väldigt söt. Ska be Linda ta några bättre bilder på henne någon dag!
De får ett par dagar till på sig med gräs och skog. Och en grindfålla där vi lägger in godsaker för att kunna stänga in dem inför hemfärd. De lever life där ute i hagen men snart får de nog ta och komma hem till de andra. Betet ska plöjas och kon ska dräktighetsundersökas. Och så vill vi gärna ha alla på samma ställe nu.
Kolla kalven i bakgrunden..
-Mamma, skärp dig! Låt dig inte luras! Ät inte deras mat!