I morse skulle jag registrera in några nyfödda kalvar. Jag loggade in på Jordbruksverkets hemsida precis som vanligt och satt där rätt avslappnad med dagens första kopp. 

Sedan kom chocken. Vi hade tydligen inga djur!

Jag har redan lite grundångest inför CDB-registret eftersom jag är så rädd att göra något fel. Men detta? Vad var det frågan om?!

”Inga djur finns registrerade på detta person/organisationsnummer” stod det och jag fick lust att kräkas i vasken.
Registrering och rapportering av djuren är extremt viktigt och får aldrig bli fel. Nu hade vi inte ens några i systemet! Skjut mig!

Jag dubbelkollade att det det var Dannes organisationsnummer jag var inne på (jag använder min egen inloggning och en fullmakt eftersom han står som djurägare) och allt verkade vara som det skulle. Som alltid när jag loggar in. Men några djur fanns inte. Inte en enda klöv i sikte.

Inte mycket att göra åt saken och jag ville inte väcka Danne som hade en senare start på arbetsdagen. Det var bara att gå ut till de djur vi uppenbarligen inte hade och ge dem den mat och omvårdnad de rent teoretiskt inte borde behöva. Eftersom de inte fanns.

Tre små synvillor?

Tack och lov löste sig allt lagom till lunch. När Danne loggade in själv hade vi helt plötsligt djur igen. Sisådär 420 stycken. Skönt. Länge sedan jag var så glad att se det där CDB-registret.

Trettiotvå av dem försökte dock rymma framåt kvällskvisten. De lyckades få upp en grind på ett ställe och sprang omkring helt vilt över gårn. Jag var livrädd att de skulle ta sig in i kohagen och börja uppvakta damerna för det hade kunnat bli en riktig cirkus.

Med hjälp av rådiga barn lyckades jag fånga in allihop.

Slutet gott, allting gott. Till och med nattkaffet.