Pang, bom, jag är tillbaka här på bloggen. Livet rullar på med utmaningar av olika slag och som vanligt lite kaos.  

Igår till exempel. En dåligt plastad pall med spånbalar och eventuellt lite för bråttom att bli klar för dagen. Då kan det snabbt bli mer att göra istället. Vad trött man blir!

Bara att svära en lång ramsa med blandade könsordkombinationer och lasta upp allt i skopan. Snyggt ändå måste jag säga. Men man har väl varit med förr och tappat grejer.

Det som är bra med att tappa en pall mitt på gårdsplanen är att man måste städa upp efter sig på en gång. Man kan ju inte bara låta allt ligga. Det tråkiga är att man får bära dem en gång till sedan när de ska in i ladugården.

Uppgiven bonde

En annan bra sak är att ta emot utsorteringspotatis från ett grönsaksföretag. Då kan man plötsligt få en annorlunda bonusleverens. Meloner! Jag vet inte vad det är för fodervärde i dem men i värsta fall får vi väl kompostera dem på något sätt. Greven blir nog glad i alla fall. Och många var jättefina och kunde tas hem som lyxkvällsfika.

Meloooonaaaas!

Tänk om jag varit melonbonde i stället. I något medelhavsland. Melonfält så långt ögat nådde och full koll på mognad och korrekt skördetidpunkt. Då skulle jag exportera till er här hemma i Sverige och inte ha en aning om att en del av min skörd kanske skulle sluta utanför Hangarn i Nysäter.

Visste ni förresten att det finns över 1200 sorters vattenmeloner? Kanske i alla fall, jag gjorde en högst enkel, icke källsäkrad googling om meloner och hittade några olika fakta. Jag vet inte hur väl de stämmer men tydligen ska vattenmelon vara nära släkt med gurka (inte helt orimligt) och att en man slog världsrekord en gång genom att skalla sönder tio meloner på bara 16 sekunder. Vattenmelon ska också kunna hjälpa mot mensvärk, dålig hy och hjärt- och kärlproblem, eftersom de är vätskedrivande och bra på att rensa kroppen från slaggprodukter.

Och så är de ju goda. Jag tror jag ska testa att göra en smoothie i helgen. Och skära några i kuber och frysa in som isbitar.