Om man har de bästa omkring sig bör man som arbetsgivare se till att de är nöjda och glada, har allt som behövs och helst lite till. På Nysäter har det varit lite torftigt, särskilt för Linda-stackarn. 

På en arbetsplats måste det inte vara smörgåstårtor och gräddbakelser jämt men någon sorts godtagbar lägstanivå bör man ju hålla sig till. Kan man tycka. När ens djurskötare skriver en blygsam önskelista och den toppas av toapapper och kaffe, då vet man att man inte har lagt ribban för lågt. Man har slängt ribban till skogs!

Hoppas hon blev glad i morse. Förutom just toapapper och kaffe adderade jag ostchips och kakor i ett försök att framstå i bättre dager. Nästa vecka kanske resten av önskningarna blir uppfyllda. Då vill hon ha ett nytt hjul till skottkärran. Och så gummi. Till golvskrapan i diskrummet.

Det gäller att vara lite på tå nu tror jag. Om hon ska stå ut med allt jag ställer till med. Igår när hon var ledig drog jag till exempel igång en djurflytt som inte gick att slutföra. Dessutom är jag urdålig på att skriva in i dokumenteringsboken vad som blir gjort och inte på dagarna.

Håll ut, Linda!