Vart den här torsdagen tog vägen vet jag inte riktigt men nu är den snart slut. Det är tyst i huset och jag har packat kött och vikt tvätt. 

Jag får berätta om onsdagen istället. När Linda kom till jobbet igår körde vi igång direkt med skrapning hos kor och tjurar för att hinna alla morgonbestyr innan hjullastaren skulle hyras ut några timmar. Vi hade en späckad dag och flyttade bland annat upp den här killen till hangarn nu när betäckningssäsongen är över.

Leif är van att åka i djurvagnen och klev upp nästan på en gång. När han kom tillbaka till grabbarna i hangarn vrålade han som om han ville att alla skulle titta på honom, sedan gick han sakta genom gången som någon sorts monark och njöt av uppmärksamheten. Walk och fame liksom. Stannade till lite här och där och lät några av de yngre grabbarna nosa på honom och få en touch av hans avelstjursenergi.

Nu går han i en grupp med små tjurar. Det brukar bli lugnast så. Han är så mycket större att det inte blir någon diskussion om vem som är chef. Han behöver inte hävda sig och de andra försöker knappt utmana honom alls. I alla fall inte mer en ett par gånger.

När Leifs del av kostallet blev ledig kunde vi göra en separat utfodringsplats åt tjurkalvarna där nere. De ska få lite extra kraftfull mat så de kommer till sin rätt och växer ännu bättre hade vi tänkt. Vi hann även med en till hemslakt (en halvväxt tjur som smalnat av och verkar ha ätit något vasst), kontroll av hagar och utsläpp av kor på större yta. Och en massa annat.

Idag vet jag som sagt inte vad jag har gjort egentligen. Vanligt gårdsjobb förstås. Och en sväng till ett gym där en sjukgymnast fanns till mitt förfogande. Jag ska bli riktigt stark nu, så jag slipper ringa Jesper när jag ska hänga upp kvartade tjurar i pappas kylrum.

På tal om slakt och kött och sådant förresten. Gissa om kattungarna har varit mina kompisar ikväll? Jag har packeterat styckdetaljer och färs här på kvällskvisten och fick skynda mig att lägga ner allt i den nystädade frysen innan de började attackera påsarna.

Vilken lycka det är att ha mat som man vet exakt var den kommer ifrån.