När vi äntligen fick några droppar vatten blev det bli grönt även i dikornas hemmahage. Den består mest av skogsmark, utan skog, men några strån kommer i alla fall fram. 

Eftersom det inte växer gräs så det räcker som foder har vi öppet in till ligghallen och serverar balar på foderbordet hela sommaren. Same same but different, det är ju gräs det med. Lite betar de ändå av det som finns och de får nog i sig många goda och nyttiga örter och andra växter.

De har trampat upp och gjort riktigt fint under åren. Det här området skulle nog vara helt övertaget av buskar och sly annars. Nu är det en fin hage som erbjuder utrymme, utsikt och bra träning för djurens kroppar. Det är rätt knöligt i vissa partier och mjukt på andra håll. Stock och sten och några blötområden. Jättebra för att hålla muskler och leder i trim.

Nu när kalvarna är större har dagisverksamheten satt fart på riktigt. Det vill säga att korna turas om att passa varandras kalvar. En ko tar hand om flera småttingar medan de andra morsorna får vara ifred ett tag. Sedan byter de och någon annan har ansvaret.

Här har Kjellina en liten dagisgrupp på tre.

Det är lika fascinerande att varje gång och jag tjatar om det varje år. Men innan vi skaffade egna kor trodde jag nästan att det var en sorts myt. De är så kloka.