Rötmånaden har inträtt och allt blir lite äckligt. Fukt och värme gör att fodret blir dåligt extra snabbt så nu har vi börjat med propionsyra i blandningen. 

Danne gjorde rent alla krubbor och foderbord och ställde fram syrafatet igår. Vi har hittills försökt anpassa blandningarnas storlek och utfodringstiden på dygnet eftersom syran är så dyr men nu var det dags att börja hjälpkonservera.

För den som inte vet så är propionsyra en organisk syra som förekommer naturligt. Den är släkt med myrsyra och fungerar så att den tränger in i exempelvis en spannmålskärna eller ett grässtrå och gör att det slutar ”andas”. På så sätt får mikroorganismer som mögelsvampar inget syre och kan inte fortsätta växa. Kvaliteten på fodret hålls intakt och syrad spannmål har vissa andra fördelar också. Den dammar mindre, går att lagra nästan var som helst och smakar ofta godare i djurens tycke. Nackdelarna är att den den kommer med tidskrävande inlagring och sliter hårt på både betong och metall. Plast eller någon bra färg är att rekommendera om man ska lagra på betonggolv.

Syrat korn på övervåningen i vårt planlager som vi använde förut. 

Propionsyra förekommer som konserveringsmedel i människomat också, det lärde jag mig alldeles nyss. Om det står E280 i innehållsförteckningen, ja då käkar man samma som våra tjurar!

Vi syrade all spannmål tidigare, innan vi hade krosspackaren. Nu förvaras kornet lufttätt i korvarna istället och vi får den krossad och klar direkt efter skörd. Principen är dock densamma. Att strypa syretillförseln så bakterier och svamp inte kan växa till sig.

När vi syrar foderblandningen kör vi 3 liter propionsyra per ton foder. Det går lätt att mäta upp med en hink och man kan med fördel blanda med en halv traktorskopa vatten så det fördelar sig bättre, särskilt om man har torra ensilagebalar i mixen. Handskar är bra att ha för syran är stark, det märker man varenda år. Jag spillde naturligvis en droppe på ena knät det första jag gjorde och det brände till rätt bra eftersom det är så koncentrerat.

Djuren fick fräscht foder i alla fall och det uppskattades.

På tal om människomat förresten. Den här tiden är det extra viktigt att ha huvudet på skaft om man ska undvika matsvinn. Allt blir ju dåligt så himla fort och bakterierna dansar bachata på varenda köksbänk och skärbräda nu. Man får tänka på att hålla kall mat kall och varm mat varm. Det är en bra tumregel tycker jag. Inte låta saker stå framme halvljumma för länge vilket annars är en ovana jag har. Frukt och bär kan man frysa till bakning och smoothies om det inte äts upp eller får plats i kylen och grönsaker gör jag soppa på och fryser in så fort de slokar.

En av de svåraste utmaningarna för mig är att inte lämna kaffekoppen obevakad för länge om jag fikar i ladugården (vilket säkert också klassas som en ovana). Antalet flugor som proteinberikar drycken kan bli förvånansvärt högt på kort tid har jag märkt.