Jag helgade inte vilodagen igår men idag är det desto lugnare eftersom jag har passet som sjukhusförälder. En ny vecka är igång och i sann måndagsanda har jag även varit och tränat, men säg inget om det till sjukhusmammamaffian. 

Söndagen gick som sagt i arbetes tecken och stordisk av mjölktaxin och hinkarna var ett av momenten som skulle hinnas med. En rolig grej var att jag fick tillfälle att testa ett nytt tillbehör till högtryckstvätten. Vi har köpt ett extrakort munstycke som man sätter direkt på handtaget istället för en lång lans, just för att kunna spola ur hinkarna när det blir proteinbeläggningar av mjölkpulvret.

Vi sköljer ur napphinkarna efter varje mål men diskar bara ordentligt en gång i veckan. När det är stordisk tar vi även bort själva napparna och kör alla lösa delar i diskmaskinen. Att diska ur hinkarna är det som tar längst tid men nu går det riktigt smidigt med den här lilla pistolen. Rejält tryck men lätthanterligt tack vare enhandsgreppet.

Vi fick den här delen specialgjord på Ädels Maskinservice. Hatten av för små, lokala firmor och deras lösningsfokus!

Vid ensilagelimpan var det grep och spade som gällde. Det sista behövde skottas manuellt men det gick bra eftersom det inte var svinkallt ute längre. Ibland tycker jag att det är riktigt skönt med enkelt kroppsarbete där man inte behöver tänka det allra minsta. Skotta upp fodret i skopan, åka till korna, tippa ur, åka tillbaka, börja om. Peltorkåporna på och en ljudbok att försvinna in i. Jag lyssnar på en roman just nu som heter Färskt vatten till blommorna så när jag gjorde de här tankebefriade momenten kunde jag utan problem befinna mig på en vacker kyrkogård i Frankrike samtidigt. Snö och ensilage blandades med frodiga sommarväxter, avlidna älskare och väldoftande apelsinblomste. Inte illa en vanlig söndag.

En djurflytt blev det också eftersom några småtjurar behövde komma till hangarn. Det gick fint men sedan blev det bråttom med kvällspass och foderblandning och rätt som det var hade dagen tagit slut. Allra sist, innan jag kom till sjukhuset, lämnade jag av den näst äldsta dottern i hennes nya lägenhet. Jag kände mig väldigt vuxen och nästan gammal. Hur fick jag såhär stora barn? Och vilka idéer och fasoner de har? Bo själva och hålla på?