Bakom stängda verkstadsdörrar

Typiskt vintergöra är att laga, reparera, fixa och trixa. Med en varm verkstad med riktiga portar att stänga om sig går det mycket lättare nu än förr.

Danne har tagit itu med två surdegar de senaste dagarna. Varav en kommer att höja min mentala hälsostatus med ungefär 38 procent.

Djurvagnen har under en längre tid varit en sorts skamfläck för vårt arbete. Den har varit med ett tag men nu gick det bara inte längre.
Höj-och sänkfunktionen kärvade ihop för länge sedan men det var bara det lilla problemet. Ostressade djur kan rätt enkelt kan lyfta på benen och kliva upp ett par decimeter så det gjorde inte så mycket. Desto jobbigare har det varit att köra runt utan dörrar. Här ser det ganska städat ut men jag lovar, det har varit kaos.

Gångjärnen var trasiga på bägge sidor och man fick liksom ställa in dörrarna i vagnen, hjälpligt fastdragna med spännband, och hoppas att inga djur skulle andas på dem under färd för då ramlade de ner. Tur att vi bara flyttat mellan byggnaderna sedan i somras, några längre resor har inte varit aktuellt om man säger så.

Nu blev det en rejäl uppfräschning och efter några timmars jobb för allkonstnären här hade vi återigen en vagn med fullt fungerande dörrar, en återmonterad låsbom och möjlighet att höja och sänka vagnen hydrauliskt igen. Jippie! Det enda positiva med att ha riktigt låg nivå på saker under en period är att man uppskattar normalläget och till och med ser det som en lyx.

Nästa reparation var av vår sopkontainer. Sprickor i godset åtgärdades med en kraftig balk som svetsades fast.

Det är inte riktigt klart än men mu kan man tippa skrot ur den utan att vara rädd att hela grejen ska säcka ihop.

Mycket har blivit gjort men man måste ju hinna äta grillad kyckling och kolla på Hungergames också när det är fredag. Det har vi roat oss med nu och bara vi masar oss ut och ger lillkalven med de knasiga klövarna sista målet mjölk så är vi klara för dagen på riktigt.

Trevlig helg!