Ett nytt gäng kvigor har flyttat in i tältet och nu är det fullt därinne. Det går åt lite mer halm och mycket mer mat men jag tror vi gjorde ett riktigt bra klipp. 

Det är svårt att låta bli att köpa djur och när det ingår hemleverans är det ännu trixigare att stå emot. Den här gången var det Kjell som hade herefordkvigor till salu och vi slog till på några fina tjejer.

Jag både gillar och ogillar hereford. Spontant gillar jag. De är fina, ser snälla ut och är den köttras som var absolut vanligast häromkring förr om åren. De ligger automatiskt varmt om hjärtat på något vis. Rent krasst är det dock ingen favoritras idag. Visst, de är fina skogsbetare som växer sig tjocka på lite och ingenting men jag vill ha resligare djur nu. Större kor som går lättare att korsa med tunga raser och som får högre, större tjurkalvar.

De kvigor vi köpte nu var väldigt fina och de kommer att födas upp till slakt ihop med våra egna som inte ska avlas vidare på. Innan dess ska de hinna med mysigt tältliv och framåt sommaren kompletterar vi med en trevlig hage. Jag tror de kommer att trivas hos oss.

Första mötet med nya kompisar var i alla fall odramatiskt och både gamla och nya djur verkade nöjda. Lite hopp och skutt förstås men mycket vildare än så blev det inte. En fördel med hereford är att de ofta kan konsten att hålla sig lugna och göra sunda prioriteringar. När chill och mat är viktigast bråkas det inte så mycket. Det är väldigt praktiskt.

Välkommen i vårsmeten sötingar!