Veckorna går fort, särskilt när man får testa något nytt. I början av månaden fick vi hem en demomaskin och den blev kvar här ett bra tag. Nu har vi bestämt oss för att slå till och vi är väldigt nöjda. Det känns nästan som att vi har haft den jämt. 

Lucas G är ett franskt, ganska stort märke som jag inte kände till innan. De tillverkar olika lantbruksmaskiner men verkar inrikta sig mest på inomgårdsmaskiner som ströare och foderblandare. Det som slog mig direkt när jag såg den här halmfräsen var att den kändes rejält byggd. Lite väl avancerad ibland men i grunden enkel och funktionell. Häng med på en tur.

Såhär ser den ut och modellen heter Castor+ 60 R. Jag undrar om man har valt namnet Castor på grund av luckan? Den är väl inte jättelik en bäversvans men kanske om man har lite (eller mycket) fantasi?

Strömaskin, Lucas castor

Bäver, Castor fiber

Den här halmfräsen är gjord för tre rundbalar och passformen är bra. Enkel att lasta, det är bara flärpen/ locket längst fram som man får vara försiktig med.

Knivarna är bultade och jag tycker att de skär lagom mycket i originalutförande så vi har inte plockat bort några. Vi vill inte att halmen blir för finfördelad och det blir den inte heller. Kammen som syns ovanför valsen hjälper till att hålla fast eller föra fram balen mot knivvalsen som matar in materialet.

Själva manöverdosan ser ut såhär och nu kommer det franska, överdådigt krångliga in i bilden. Man kan få till sjukt många funktionskombinationer med dessa knappar och det är lite i överkant. Farten på mattan till exempel, den kan man med några tryck justera på hela 27 olika sätt. Varför? Pourqoui? Madame, c’est trop d’options! För många alternativ! Som tur är behöver ju man inte grotta in sig i allt bara för att det går. Man hittar ett sätt och så kör man på det. Just nu har vi ganska torrt och fint strömaterial men det blir säkert bra att kunna justera mer om man får blöt halm, frusna balar eller grövre höströ framåt vintern.

Knivtrumman/ inmatningsvalsen drivs med en rejäl kedja och inga remmar som på maskinen vi hade innan. En brytbult skyddar och den har jag provat att köra av när jag inte hann parera en halmtuss som fastnade.

Här är ett exempel på användarvänlighet och verklighetsförankring. Det är enkelt att komma åt brytbulten, bara att öppna luckan med en enda mutter och så kan man byta utan akrobatiska konster.

Med den här spaken justeras maskinen utifrån vad man ska använda den till. Vill man lägga ut hö snyggt och kontrollerat på foderbordet? Eller blåsa ut halm med jätteflås?

Det viktiga för oss var att få en maskin med kapacitet att skicka strö tillräckligt långt. Vår gamla Kuhn fick inte iväg det ända in hos korna och det medförde en av två saker. Antingen blev det inte bra strött längst in och man fick halma överdrivet i framkant eller så fick man gå in och gaffla ut manuellt de sista metrarna. Nu kommer vi ända in till väggen och det blir en bättre bädd, vi sparar tid och lägger inte ut mer strö än nödvändigt.

Här ströas det i hangarn. Där får man hålla ner farten lite eftersom man kommer extra långt då foderbordet är upphöjt.

Vi drar vår Lucas med samma traktor som vi hade till vår lilla Kuhn. En Valmet 505. Den är på under 70 hk men det klarar det utan problem. Hydraulsystemet är enkelt, tryck och retur bara, så en äldre traktor med få funktioner räcker.

Egentligen har vi bara en negativ anmärkning än så länge men det är å andra sidan något som gjorde att vi tvekade in i det sista. På den här maskinen går inmatningsvalsen igång samtidigt som kasthjulet och den går inte att stänga av separat. På motsvarande modeller hos exempelvis Kuhn är det två olika manövrar. Det gör att man enkelt kan sluta mata in om man märker att det går för tungt, utan att behöva slå av kasthjulet på kraftuttaget. För oss var det här en stor grej men kanske är det inte hela världen? Mycket handlar ju om vad man är van vid och hur man nyttjar de funktioner som maskinen erbjuder.

Det går att modifiera maskinen för separat avstängning av knivtrumman för sisådär 35-40 tusen men förhoppningsvis ska det funka bra ändå. Vanor är väl till för att brytas ibland?

Den här investeringen är viktig för oss. Vi ströar hos djuren varje dag, 365 dagar om året. Därför var det avgörande för oss att få provköra ordentligt, på plats, innan vi bestämde oss. Vi var sugna på en Kuhn i samma storlek men där gick det tyvärr inte att få till någon testkörning.

När det gäller lantbruksmaskiner och särskilt sådana som används i den dagliga djurskötseln är det oerhört viktigt att maskinfirmor som vill sälja vågar hålla sig framme och lägga manken till. Gårdar och stallar ser olika ut och man måste få testa i lugn och ro i sina egna förhållanden. De som kan ordna det och som möter upp och förstår värdet av att känna sig riktigt trygg i sin investering, de får också ut sina produkter. Denna gång var det X-Maskiner som var på hugget och vi är väldigt nöjda med allt från bemötande på visningen, kontakten genom demoperioden och produkten efter köp.