När man inte kan vara hemma själv och jobba får man kalla in expertisen. Då kan det hända att det blir extra mycket gjort.

I morse kom jag ut till en minutiöst rensopad ladugård, ett gäng nöjda tjurar och en återförenad koflock. Jenny jobbade hos oss igår och hade med sig förstärkning i form av Ullis, en annan energisk, rödhårig tjej.

Med två sådana powerkvinnor är ingenting omöjligt och de hjälpte Danne att flytta hem alla betesdjur på fredagen. Så skönt att ha alla på samma ställe igen. Nu behöver ingen slira ner med balar i hagen eller oroa sig för dåligt höstväder. Det som återstår nu är att skilja av några fler tjurkalvar och fundera på lämplig framtid för de minsta amkalvarna. Kvigkalvarna får gå kvar att tag till, åtminstone tills det blir mer plats i tälthallen.

Alla Mammorna Mu och deras små fick snällt kliva in i grindfållan och hoppa upp på djurvagnen och åka hem.

Annat som står på listan över saker som vi gärna vill ha undan är att tömma lilla gödselplattan som är överfull igen. Sedan ska några avvanda kalvar flyttas ut och jag ska ta tag i en hemslakt som varit planerad ett tag. Större grejer är tröskningen, halmen, åkrar som ska slås och balar som ska hem. Och så ska det väl gärna plöjas också.

Tröskningen ja, den fortskrider kubik för kubik i blötan men förtjänar nog ett eget inlägg. Det är ett tråkigt spannmålsår här precis som på många andra håll och det gäller det att försöka glädjas åt det lilla om man inte ska misströsta helt.

Ett bot mot misströstan rent generellt är förstås att äta något gott. Veckan har varit prövande hos oss och jag har tappat en stor hårboll och gått ner säkert två kilo. Bäst att ladda på med chips, dip, muffins och kaffe på lördagskvällen.

Ett hett, eller snarare kallt, tips är att ta frusen mango, hälla över en skvätt vin eller cider eller vad man nu tycker om, och äta med sin tjusigaste lilla mangogaffel!