Nu är det tredje gången i juli månad som jag fyllt på med spån hos mellankalvarna. Mellan dessa tillfällen har jag bara behövt krafsa runt lite med spångrepen ett par gånger, annars har vi knappt ägnat bäddarna en tanke.

Från att ha strött varje dag, visserligen snabbt och enkelt med halmfräsen, till tre tillfällen på en hel månad är inte så illa. Det hade varit kul att väga spånet och jämföra med priset på halm men som det är nu tar jag bara en skopa och tippar in. Det är svårt att beräkna kubiken också eftersom det är väldigt fluffiga, oskakade mått men det känns som att det är en bra affär förutom att det är smidigt. För oss ligger spånet just nu på en kostnad på 160 kr/kubik och Danne hämtar i Timrå med traktor och vagn.  Torrt och en blandning av både sågspån och kutter verkar passa de här djuren.

Drygt femtio kalvar  mellan 100 och 200 kg har fått spån ovanpå befintliga halmbäddar och det håller sig snyggt. Det enda jobbiga är att det är dammigt att skotta ut i hörnen (något som man egentligen inte behöver göra men som jag gör ändå). Jag måste komma ihåg att köpa munskydd nästa gång jag passerar människobyn.

Spännande att se hur det funkar längre fram i höst när det blir fuktigare ute. Just nu fortsätter vi såhär!