Idag var en frustrationens dag! 

Jag ägnade mig åt kontorsjobb enligt helt nya metoder och rutiner. Lite kul när jag väl kom in i det men självklart var jag ute i sista minuten, vilket jag har svurit så många gånger att inte utsätta mig för mer. Gaah, vad trött man kan bli på sig själv!

Danne hade kornkrossning på agendan och kablar som inte fanns där de skulle, en traktor som skulle lagas vars reparatör inte hade rätta datorn samt en bil som var i skriande behov av besiktning.

Men det besvärligaste var nog ändå mixervagnen. Stackars Linda fick en isplugg i den när hon skulle blanda foder. En frusen bal råkade hamna mitt mellan skruvarna och var nästan omöjlig att få bort. Till sist fick den ge sig, men det blev en lång dag, och ingen av oss tyckte att vi var så produktiva som vi hade önskat.

Måste vara något slags rekord i dålig bild. Men det är i alla fall insidan av en mixervagn.

Kalvarna mår i alla fall hyfsat. Tack alla som har visat sådan medkänsla. Jag ska berätta mer om det här viruset en annan gång för de som är nyfikna, men det är fint att känna att man inte är ensam. Sjuka djur är det absolut värsta man kan råka ut för i det här jobbet.
Just nu vilar jag i tanken på att förloppet var mycket mer akut förra gången och att det inte riktigt är samma känsla av att döden flåsar oss i nacken nu. Kanske ska vi få komma lindrigt undan? Hoppas, hoppas!

Kärlek får de i alla fall så det räcker. Det är bra för hälsan det. Tack Linda.

Nä, nu måste jag toksova. Det är Lantmännens distriktsstämma i morgon och jag måste vara på plats i god tid, ha med mig alla mina saker, se ut som folk och vara skärpt och klar i blicken.

Jo förresten! En teaser. I morgon kommer jag troligen att kunna visa något extra gulligt och ovanligt här på bloggen. Något som verkligen kommer att pigga upp! Jag längtar!