Ibland önskar man sig ett aprilskämt. Tänk om det hade varit på skoj när Linda skrek att vi hade trettio halvväxta tjurar lösa på gårn i måndags!

Jag som har varit så himla morgonpigg den senaste tiden. Uppe tidigt och kollat kor och kalvar och varit ute på löprundor och sådant. Men den här morgonen, alltså i måndags på första april, var jag så vansinnigt trött. Jag hade varit helt slut på söndagen också och var inte riktigt i farten på morgonkvisten. Det hade varit fint med en mjukstart efter jobhhelgen och det hade det kunnat bli också. Om inte tjurarna hade råkat peta upp en grind.

Jag fattar inte hur jag kunde sova medan trettio nötkreatur sprang omkring alldeles utanför mitt sovrumsfönster! Jag måste jag varit medvetslös eller så opererade de i total tystnad. Det senare är dock inte så troligt för de är sällan tysta när de hittar på bus och är på fel ställen. Det brukar låta som en hel kör av råmanden när något faller utanför den normala ramen. Men icke.

Linda kom och skulle jobba och möttes av en öppen grind och en tom ligghall. Panik! Det är lite svårt att förklara hur det hade gått till men en teleskopisk grind hade glidit isär när en annan grind hade blivit puttad på. Och så hade alla tagit sig ut. Eller alla utom tre. De var kvar där inne och hade det väldigt rymligt.

Några återfanns i potatishögen…mumsigt tyckte de…

Som tur var gick det ganska lätt att få in dem igen. De var nog lite trötta och hade inte så mycket emot att komma hem och få lite mat. Matilda som var hemma från skolan var också till bra hjälp. Vi får tacka Sundsvalls kommun för god planering av sina studiedagar.

Men vilket kaos de hade hunnit ställa till med! De hade varit överallt. Till och med inne i kalvladugården. Det var också lite typiskt. Första natten jag lämnade porten öppen för året. Då passade de på!