Höst för damerna i leran
Korna är hemflyttade från betet och som vanligt blev det en lerig historia. Väldigt skönt att det är gjort nu innan det kom ännu mer regn.
Med en fålla vid utfodringsplatsen kan man enkelt samla upp kor och kalvar och köra hem dem i djurvagnen. I början går det bra, vissa glädjeskuttar fram och vill åka, men till slut har man de tjurigaste, mest misstänksamma kvar. De som inte alls vill lämna hagen trots att höstmörkret har fallit för länge sen.
Här är alla djur utanför fållan. Ingen inuti… Klassiker.
Mysigt de har det va? Undrar om det nu man ska skynda sig att tillägga att det här bara är en väldigt liten del av hagen? Så ingen tror att de enbart har haft lera att gå i den senaste tiden?
Danne hjälpte mig med de sista krångellassen igår och nu är alla äntligen hemma. Kor och kvigkalvar går tillsammans och tjurkalvarna är i hangarn.
Varför det så ofta ska regna när man flyttar djur vet jag inte men det känns som att det ingår att man ska vara genomblöt och fullständigt lerig från topp till tå innan man är färdig. Och ha gjort minst en vurpa i skiten eller glidit ut i en ofrivillig split!
Nu har lugnet sänkt sig och varken djur eller människor slirar runt här längre. Tomt i hagen. Till nästa år.