Bete är väl att ta i kanske men kvigorna fick i alla fall komma ut i hagen och sträcka på benen ordentligt för första gången i år. Självklart med två gammelkor som tillsynskommitté.

Ungkvigor är det stökigaste man kan släppa ut för de har absolut inget vett. Kan få för sig att rymma, hoppa över stängsel in till tjurar eller sticka till skogs och vara borta fram till älgjakten.

Kvigorna i tältet har ju en grindfålla där de rör sig fritt men även en stor hage att gå i när vädret tillåter. För några dagar sedan kollade jag igenom stängslet och lagade det som var trasigt så nu kunde de få komma ut för säsongen.

Det är alltid väldigt kul att släppa ut djur men samtidigt en aning nervöst. Särskilt när det är kvigor det handlar om. Därför tog vi till det beprövade knepet att ta med två äldre kor som ankare och ordningspoliser. Det ger ofta god effekt eftersom de håller styr på de yngre och visar var skåpet ska stå.

På bilderna syns det knappt vilka som är vilka men två gamla anguskor som inte ska betäckas fick följa med ut med sina kalvar.

Alla skötte sig bra förutom en, Majsan, som råkade hamna på fel sida stängslet en gång. Till hennes försvar hade hon aldrig upplevt den kittlande kontakten med eltråd tidigare så hon är förlåten och verkar ha lärt sig en läxa.

Om någon dag släpper vi ut övriga kor med kalvar på hemmabetet och innan vi vet ordet av är det dags för tjurarna att göra entré. Det går fort i hockey. Och i kohagarna när sommaren är på ingång.